Över 6.500 personer har hittills valt att gå StyrelseAkademiens certifieringsutbildning Rätt fokus i styrelsearbetet varav 80 procent väljer att avsluta med en digital tenta. Certifieringen är inte bara ett bevis på att man genomgått utbildningen utan att man har de baskunskaper som krävs och har förstått sammanhangen. Nu finns det möjlighet att gå en intensivkurs 12-13 juni ute på Djurönäset i Stockholms skärgård.

Sista minuten-erbjudande: Nu kan du som icke-medlem anmäla dig till intensivkursen Rätt fokus i styrelsearbetet SME - INTERNAT, 12-13 juni på Djurönäset, till medlemspris (inklusive måltider och logi).

>> Läs mer om kursen och anmäl dig här!

Intresset för styrelsearbete och bolagsstyrning har ökat och ägare och andra intressenter har upptäckt att bra bolagsstyrning bidrar aktivt till företagets framgång. Det gäller alla typer av företag, oavsett bransch och storlek. 

Utbildningen är grundläggande och vänder sig till alla som är intresserade av att utvecklas inom ägar- och styrelseområdet. Du vill mera aktivt bidra till ett professionellare arbete i de styrelser du verkar i eller kommer att verka i. Du som är ägare, vill förutom detta, även kunna få en fungerande helhet i din bolagsstyrning och snabbare nå dina framtida mål. 

Utbildningen är på totalt 16 timmar och innefattar: 

• Rätt styrning 

• Rätt bemanning 

• Rätt inriktning 

• Rätt arbetssätt 

Rätt styrning innehåller det du behöver veta om bolagsstyrning – Corporate Governance. Här får du bekanta dig med vår aktiebolagslag, nya svenska koden för bolagsstyrning och vi ger dig även en utblick till andra länders bolagsstyrning – alltmer viktigt i vår globala värld. Vidare handlar dagen om rollfördelningen ägare – styrelse – VD. Stort fokus läggs på att tydliggöra ägaransvaret. Slutligen vill vi ge de styrande dokumenten en renässans – att se dem som aktiva delar i styrningen, snarare än som hyllvärmare. 

Rätt bemanning fokuserar på två områden – valberedningen och styrelsens sammansättning. Du får ta del av de senaste rönen om valberedningar, hur styrningen kan skärpas upp, hur arbetsgången kan göras bättre och därmed hur kraven på rätt styrelsesammansättning bättre kan tillgodoses. Det finns en hel del nya rön här. Vi ägnar särskild tid åt företagets olika livsfaser och de skilda krav på styrelserepresentation som detta innebär. Vi ger dig också redskap för hur samspelet i styrelsen kan utvecklas. Tidsinsatser, arvoden och introduktionsprogram behandlas också. 

Rätt inriktning handlar om styrelsens förmåga att förstå sin roll. Att lägga mest energi på de framåtriktade och svåra frågorna – de strategiska. Och att se till att samspelet med VD och ledningsgruppen fungerar på ett optimalt sätt. Styrelsens kontrolluppgift har en tendens att sluka alltför mycket av tiden. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt rapporteringen och ser hur den kan göras relevantare – och enklare, så att det blir mer tid till de framåtriktade frågorna. I linje med detta diskuterar vi styrelsens ansvar och lär oss hur kriser kan hanteras. Och helst förebyggas. 

Rätt arbetssätt är det mest praktiska avsnittet. Här strukturerar vi upp styrelsearbetet – ett slags processbeskrivning runt styrelsesammanträdet. Att det finns en definierad årscykel, att de affärskritiska delarna av verksamheten ges extra uppmärksamhet, att allt material finns tillgängligt i god tid, att beslutsunderlagen är tydliga, att föredragningar sker inom givna tidsramar, att det finns diskussionsmöjligheter mellan sammanträdena och mycket annat. Vi diskuterar samspelsformer ordförande - ledamöter och VD. Sist men inte minst får du ta del de olika metoder som används vid utvärdering av styrelser. 

Varje utbildning avslutas med ett frivilligt teoretiskt prov för att erhålla StyrelseAkademiens certifiering i Rätt fokus för aktiebolag (SME).

Karriärdilemmat

Görans karriärdilemma handlar om en dröm som han bär på. Han läste till civilekonom för att hans föräldrar tyckte att det var bästa valet. Själv kände han inte efter så mycket på den tiden, och även om han lyckats ganska bra i karriären (han jobbar på bank) är det inte det han vill göra med sitt liv.

Innerst inne vill han driva eget och på senare år har drömmen om en egen e-handelsbutik tagit form. Göran berättar att tankarna på detta ofta dyker upp när han sitter på jobbet. Men han vågar inte realisera drömmen. Det känns som ett väldigt stort steg att lämna banken och göra något annat.

Ändå känner han mer och mer att han måste göra något. Men hur går man tillväga när man jobbat så länge på samma ställe att man nästan vuxit fast undrar han.

(Göran är ett fingerat namn)

Expertens svar

"Det är nog många som kan känna igen sig i Görans dilemma. Att man har ett arbete som känns okej, men att man när en dröm om att starta något eget.

Många av dessa drömmar blir aldrig uppfyllda på grund av ett väldigt enkelt skäl – nämligen att vi är väldigt fastlåsta i en norm av hur ett arbete ska vara.  Vi har sedan barnsben lärt oss att ett arbete är ca 40 timmar i veckan och man ska bara ha ett jobb. Och vi vågar inte säga upp oss på grund av risken att det företag vi vill satsa på inte kommer gå tillräckligt bra.

En stark trend på arbetsmarknaden nu är att man har parallella karriärer. Man har en liten verksamhet vid sidan av sitt vanliga jobb, eller två deltidsjobb.

Min rekommendation till Göran är att i liten skala starta sin e-handelsbutik. Självklart ska han vara öppen med sin arbetsgivare om det (vissa arbetsgivare tillåter inte bisysslor om man som anställd inte har ett uttalat godkännande). När hans verksamhet växer och är mer stabil kan han säga upp sig från sitt vanliga jobb. Annars kan han kanske gå ner på deltid efter något år. 

Eller också kanske han är helt nöjd med att låta det vara just en sidoverksamhet som ger honom den lilla extra guldkanten i tillvaron.

Att ha två parallella karriärer tror jag många skulle må bra av.

Go, Göran, go!"

linus_z.jpg

Linus Zackrisson har arbetat med rekrytering i 15 år och är numera rådgivare inom rekryterings- och karriärfrågor. Han är bosatt i Malmö och en av Sveriges mest efterfrågade föreläsare inom HR och Linkedin. Linus Zackrisson har även givit ut böcker om rekrytering och jobbsökande.

CareerBuilder.se har ställt frågor till drygt 2 400 av sina jobbkandidater och drygt 200 arbetsgivare. I företagets senaste undersökning svarade 83 procent av kandidaterna att de kollar upp arbetsgivare innan de söker jobb.

De allra flesta, 93 procent, gör detta via arbetsgivarnas hemsidor. Men en av tre har efter det fått en sämre bild av arbetsgivaren.

– Man pratar mycket om att det är kandidatens marknad i Sverige idag, vilket kan låta lite som en klyscha. Vi på CareerBuilder har gjort en djupdykning i detta för att förstå vad det egentligen innebär, säger marknadschefen Johan Hasslert.

I april 2016 publicerades enligt Advertsdata 30 procent fler lediga jobb i genomsnitt på 30 av de största rekryteringskanalerna i Sverige jämfört med föregående år.

– Det innebär att kandidater idag har betydligt fler karriärmöjligheter att välja på. Smörgåsbordet för kandidaten är större helt enkelt. Detta ställer i sin tur högre krav på arbetsgivarna som måste jobba hårdare med sitt arbetsgivarvarumärke, sin karriärsida och sina platsannonser för att kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga i sitt rekryteringsarbete,

35 procent uppger att de ställer frågor om arbetsgivare till vänner eller bekanta. 8 procent säger att de kontaktar nuvarande eller tidigare anställda som en del av sin research.

En viktig källa är även Googles sökmotor. 65 procent svarade att de googlar intressanta arbetsgivare och 20 procent googlar chefens namn. 36 procent kollar på Linkedin och 16 procent letar information på Facebook.

Anna Fall kommer närmast från en roll som kommunikations- och marknadschef på Royal Bank of Scotland. Hon tillträder som ny kommunikationschef på Första AP-fonden 15 augusti.

Anna Fall efterträder Ossian Ekdahl som i dag är ansvarig för den samlade funktionen "Kommunikation och ägarstyrning". Avdelningen delas nu upp och Ekdahl får ansvar för ägarstyrnings-enheten.

Fall har tidigare bland annat haft olika chefsroller inom kommunikation och marknadsföring på NCC.

De vanligaste orsakerna till att man skulle vilja byta är utveckling, förändring, missnöje med lönen eller missnöje med chefen.

TRR Trygghetsrådet, som hjälper och stöttar privatanställda tjänstemän med omställningar på arbetsmarknaden, tycker att fler borde byta jobb oftare.

– Vår undersökning visar att det är nära två miljoner svenskar som funderar på att byta jobb men tvekar. Det vore bra för dessa personer och för Sverige att de byter jobb – vi får en mer rörlig och välsmord arbetsmarknad. Och de som byter ser till att någon annan får ett nytt arbete, säger vd:n Carl-Gustaf Leinar.

Han uppmanar fler att bli bättre på att karriärplanera.

– Det är alldeles för få som tänker på sin egen utveckling och tar aktiva beslut i karriären.

Av undersökningen framgår även att en miljon svenskar som inte bytt jobb de senaste fem åren inte heller funderat på att byta.

Anledningarna skiljer sig åt. 74 procent anger att de är nöjda med sitt arbete. 24 procent svarar att nuvarande jobb är bra för deras familjesituation. 15 procent vill inte flytta och 10 procent vill inte riskera att bli sist anställd och först uppsagd.

Realtid Karriär har tidigare skrivit omUlrika Robertsson som bor i London sedan 2004. Hon är inte brittisk medborgare och fick därför inte rösta i den uppmärksammade folkomröstningen. Men liksom många andra Londonbor var hon helt klar över vad hon skulle röstat på.

– Även om jag ibland är kritisk mot EU och inte förstår vad de håller på med i Bryssel och Strasbourg så hade jag röstat för att stanna kvar. Fred, frihandel och fri rörlighet av kapital och människor är alltför viktigt för mig. 

Ulrika berättar att hon blev jätteledsen över resultatet.

– Jag grät en skvätt i fredags och även om jag firat midsommar har det varit en tuff helg. Jag har alltid känt mig välkommen i Storbritannien och framförallt i London, men kanske inte längre. Jag är med i Facebookgruppen Svenskar i Storbritannien och många är ledsna och besvikna och känner sig inte heller lika välkomna längre. Så snabbt saker och ting kan ändras. 

– Jag är även otroligt ledsen över att unga människor och britter utomlands inte röstade i tillräckligt stor utsträckning. Insåg de inte hur mycket deras liv kommer att påverkas i framtiden? Röstar man inte tar man inte demokratin på allvar.

Flera Londonsvenskar har i svenska tidningar under helgen uppgett att de nu funderar på eller tänker ansöka om brittiskt medborgarskap. Ulrika började redan i oktober förra året att förbereda sig inför detta. Hon gjorde bland annat språktest och Life in the UK-test.

– Nu i våras skärptes reglerna för EU-medborgare och vi blir precis som andra icke-medborgare tvungna att först ansöka om permanent uppehållstillstånd innan vi kan söka medborgarskap. Efter ett år kan man sedan söka medborgarskap. Jag skickade in min ansökan om permanent uppehållstillstånd för ett par månader sedan och kommer förhoppningsvis få allt klart om ett till ett och ett halvt år.

Tror du att många Londonsvenskar kommer påverkas jobb- och karriärmässigt av Brexit?

– Nej, inte i praktiken. I synnerhet inte de närmaste två - två och ett halvt åren. Även efteråt kommer vi säkerligen få bra villkor med EU. David Cameron vill ju inte ens säga upp medlemskapet. Han avgår först i oktober och då vi får se vem som kommer efter, om den personen vågar eller vägrar åberopa artikel 50 i Lissabonfördraget.

– Däremot tror jag att alla har påverkats av osäkerheten. Till exempel har stora banker och hedgefonder redan successivt börjat anställa i andra städer som Dublin, Paris och Frankfurt. En del banker verkar ha haft anställningsstopp i London innan omröstningen och det lär inte bli bättre nu. Det är inget dramatiskt, men gradvis försvinner möjligheterna i London, säger Ulrika Robertsson.

Arbetsmarknaden håller på att förändras i grunden. Allt fler blir frilansare och arbetar med tillfälliga ”gig” istället för fasta anställningar. Och att ha flera parallella karriärer blir vardagsmat. Vad betyder det här för dig som arbetsgivare? Hur attraherar, matchar och utvecklar du kompetens i ditt företag framöver, när gig-ekonomin fått ännu större genomslag?

Redan i dag sker företags verksamhet allt oftare i projektform. Det gäller att skapa tillfälliga team med experter från olika delar av företaget och utifrån. Begreppet som växt fram här är matchning. Det handlar inte bara om att locka kompetens utifrån på ett smart sätt utan även om att ha bättre koll på den kompetens och potential som finns internt. HR-rollen liknar i mer och mer castingen inom filmindustrin, vem borde ha vilken roll?

Håll koll på matchningsplattformar

Nyligen läste jag också om så kallad omvänd rekrytering, med en sorts agenter som i idrottsvärlden som representerar talangerna. Plus istället för vanliga rekryteringskonsulter lyfts ”insiders” fram, det vill säga aktiva profiler inom olika branscher, med fingertoppskänsla för olika talanger i sitt nätverk.

Med det sagt, var får du tag i vilken kompetens? Var finns de du behöver? För att lösa den biten kommer en rad plattformar för matchning, både breda och mer nischade onlinetjänster, för olika typer av uppdrag inom exempelvis IT, programmering, webbutveckling och design och så vidare. Du kan kika på Upwork/Elance och Freelancer, den sistnämnda är störst med över 17 miljoner frilansare globalt. Svenska Okelii har cirka 10 000 anslutna uppdragstagare. Ytterligare två tips är Upcounsel.com för jurister och Healthtap. com för läkare.

Fint så långt, men vad gör att att nyckelpersoner vill jobba åt just dig och ditt företag framöver? Flera bra insikter och konkreta strategitips finns i rapporten Den nya arbetsmarknaden.

Lön och titel räcker inte längre

Den ”gigande” arbetskraften lockas inte främst av titlar eller förmåner. De är ute efter ett intressant och utvecklande uppdrag – en spännande utmaning. Fundera på om du kan ta in “gigare” på betydligt viktigare funktioner än vad du hittills tänkt dig?

Värderingar är också en viktig faktor när ”gigarna” väljer uppdrag. De vill jobba med något som de brinner för. Hur kan du jobba på ditt varumärke som arbetsgivare, vässa ditt employer brand? Var ärlig och tydlig och visa vad ditt företag står för. Du behöver sticka ut mer än vad de flesta företag gör idag och våga bli bortvald av vissa, för att bli utvald av andra.

Var förberedd

Men på ett ännu mer praktiskt plan – hur kan du agera för att hänga med på den nya arbetsmarknaden? Här är fyra konkreta första steg, utifrån rapporten Den nya arbetsmarknaden:

1. Fila på rutiner kring projektanställda, frilans, egenföretagare?
Ha färdiga uppdragsavtal och skriv dem så enkelt och lättbegripligt som möjligt. Plus: Hur ser betaltiderna ut? Korta betaltider blir viktigt när du jobbar med de här talangerna.

2. Överlag, hur ni behandlar era ”gigare”?
Fundera på det. Ett vanligt inslag i matchningstjänsterna är inte minst att både uppdragsgivare och tagare betygsätter varandra. Det går att styra sina sökningar av projekt mot de som fått höga utvärderingar.

3. Ringa in matchningsplattformarna som passar ditt företag bäst.

4. Skickliga projektledare är guld värda framöver.
Utbilda chefer i att leda projekt. Utbilda även i mångfald, teambuilding, konflikthantering, distansledarskap/distansarbete.

Av Belgin Fortaci, ansvarig entreprenörssamarbeten, SEB.

Som Realtid.se berättade på fredag morgon har Avanza utsett Johan Prom som ny vd. Han efterträder Martin Tivéus som går till EQT:s portföljbolag Evidensia – efter över fyra år på nischbanken.

Johan Prom hämtas från ICA där han arbetat sedan 2010. Han var senaste kommersiell direktör och dessförinnan affärsområdeschef inom koncernen. Prom har främst fokuserat på att utveckla nya konsumentprodukter.

"Stora förändringar"

Han menar att bankbranschen står inför "en jättstor förändring" med tuffare konkurrens – och tror att han får stor användning av sin tidigare butikserfarenhet för att vässa Avanzas tjänster ytterligare.

– Genom min bakgrund på mataffärer har jag jobbat mycket med att bli duktig på att möta kunderna. Och att att utforma erbjudanden som gör att de varje dag kommer in i butiken. Men jag upplever att bankerna inte gjort samma förändring. Vi behöver hela tiden förbättra oss och alltid fullt ut fokusera på konsumenten, säger han i en intervju med Realtid.se.

Prom beskriver Avanza, som han själv varit kund i under ett tiotal år, som ett spetsigt konsumentbolag som påminner mycket om ett matföretag.

– Avanza jobbar på ett liknande sätt. Portföljgeneratorn och Avanza Zero är till exempel två produkter som jag själv tagit till mig och verkligen uppskattar. Det gäller att se kundbehoven innan kunden själv ser det. Det gäller såväl färdigskuren sallad, som jag jobbade med innan, som lågprisfonder, säger han.

Köpte sin första fond för mjölkbudspengar

Han liknar sunt fondsparande vid goda matvanor.

– Vi svenskar ställer allt högre krav på vad vi stoppar i magen och det kommer även att gälla vad vi stoppar in på fondkontot. Det handlar om att både ha låg kostnad och en väldiversifierad portfölj i förhållande till längden på sparandet. Det är det som gör skillnaden över tid och som ökar våra chanser att realisera våra möjligheter.

Har du själv ägnat dig åt fond- och aktiehandel?

– Ja, aktiesparande och att handla med olika typer av värdepapper har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag köpte min första Sverigefond när jag var 7 år för de pengar jag hade tjänat ihop efter att ha varit mjölkbud åt farmor. Och min första aktie köpte jag när jag var 9. Det var Rottneros.

Han tillägger att han i dagsläget äger aktier i 40 bolag och att han planerar att köpa i Avanza framöver.

Kan du peka ut några nya satsningar som du ska arbeta med framöver?

– De viktigaste nyheterna får jag återkomma till. Men det finns enormt mycket spännande idéer och tankar. Det handlar också fortsatt om att ha stort kundfokus och låga kostnader som ju är ryggraden i Avanza

Du har ingen renodlad bankbakgrund. Hur hanterar du det?

– Det gäller att i början fråga och fråga och fråga igen.

Skarmavbild_2016-07-22_kl._10.09.58.png

Therese Lundstedt växte upp i Östersund, Jämtland. Hon hade inga direkta planer på vad hon skulle jobba med i framtiden och bilden av var hon är i dag fanns inte på kartan. 

En engenskap som Therese lyfter fram om sig själv är att hon är snabb. Hon vill att det mesta ska vara snabbt och att det inte ska stå stilla. 

I dag jobbar hon som vd för Aktieinvest, och kontrasten är stor från hennes första jobb elva år sedan som telefonförsäljare. 

— Finansbranschen var absolut inte ett intresse från början, det är ganska ovanligt där uppe att man tänker på det. I alla fall inte i min familj, vi satt inte och pratade aktier runt frukostbordet direkt, säger Therese Lundstedt.

Therese kom in i finansbranschen av en ren slump. Efter att hon tog studenten så kände hon att det inte riktigt fanns några jobb. Hon tog då sitt första jobb som telefonförsäljare för Laika consulting som riktade sig mot finansbranschen. Som försäljare på Laika fick hon betalt i provision. 

— Jag lyckades väldigt snabbt ta mig ur det där jobbet och hitta nya uppgifter inom företaget; jag kom med förslag som "Ska vi testa det här istället?".

Ett år in på Laika consulting var Therese på en alumnimiddag. Där träffade hon en bekant som skulle sluta på sitt nuvarande jobb på Unga Aktiesparare. Hon blev då tipsad om att söka jobb där.

— Det var ett gyllene tillfälle att söka jobbet.

Therese blev anställd och fick leda ett team för Unga Aktiesparare. Den nya positionen visade sig öppna dörrar till nya kunskaper, kontakter och utmaningar som hon kunde lära sig av. 

Therese var nu vd för Unga Aktiesparare där hon stannade kvar i tre år. Under samma tidsperiod blev hon också medlem i affärsnätverket PokerFace, som är ett affärsnätverk för kvinnor inom entreprenörskap och på vd-positioner. Therese är i dag fortfarande medlem i PokerFace och driver det tillsammans med sin vän. Genom PokerFace försöker Therese bland annat att inspirera och motivera yngre kvinnor genom förläsningar och träffar.

Unga Aktiesparare samarbetade då med många företag, där Redeye var ett av dem. Då hon hade ambition och ville ha nya utmaningar så sa hon upp sig från Unga Aktiesparare efter hon fått intrycket att det fanns nya jobb runt hörnet. 

— På möten och när man träffade folk så frågade de hur länge jag skulle vara på Unga Aktiesparare, hint hint. 

Hon tyckte inte det kändes rätt att söka andra jobb under tiden som hon var anställd för Unga Aktiesparare. Therese tog då beslutet att säga upp sig och hoppades på att det skulle komma intressanta erbjudanden. 

Under min intervju med Therese så märks det att många yrkesbeslut som hon tagit har varit snabba och att hon inte har varit rädd för utmaningar. Viljan att inte sitta still och ständigt ha nya utmaningar speglar nästan hela hennes karriär. Att säga upp sig som vd för att se vad som var runt hörnet var ett av de besluten.

— Då fick jag några erbjudanden som jag ville ha. Redeye var ett företag som jag hade lite kik på.

Therese tackade ja till ett jobb som chef för Redeye Mediaår 2010. Jobbet var intressant men hon tyckte att jobbet saknade det breda perspektivet på sparande och investeringar. Att göra flera olika saker samtidigt. 

— Då ringde SEB Digital Banking och erbjöd mig ett jobb som digital affärsutvecklare. Jag insåg att det digitala var framtiden och lockades av att jobba med en bred målgrupp igen. 

Hon började jobba för SEB år 2011 som digital affärsutvecklare. Therese trivdes bra där och lärde sig väldigt mycket.

Hon jobbade kvar som digital affärsutvecklare i tre år tills hon började jobba för Aktiespararna där hon fick titeln affärsutvecklingschef.  Efter sex månader fick Therese erbjudandet att bli vd för deras dotterbolag Aktieinvest. Hon tackade ja och jobbar där fortfarande i dag.

Som vd för företaget får hon använda sig av sina främsta egenskaper, som varit med henne igenom hela hennes karriär – snabbheten och att inte vilja sitta still. 

— En dag ser aldrig ut som man tror. Det kan vara allt ifrån att jag sitter i ett möte, till att jag praoar på andra avdelningar för att se vad vi kan förbättra. En viktig ledaregenskap är att se medarbetarnas bästa sidor och att hjälpa dem att utveckla dessa så att de kan växa i sina roller.

När hon jobbade på Aktiespararna jobbade hon för chefen Carl Rosén. Han hjälpte henne att utvecklas.

— Carl Rosén såg mina styrkor och fick mig att bli mitt bästa jag, något jag är både tacksam för och inspireras av i mitt ledarskap i dag. 

Hon försöker nu dagligen engagera och att få dem som jobbar för henne att göra sitt bästa.

— Han förstod verkligen mig, han visste exakt vilka knappar han skulle trycka på och så sprang jag och löste alla problem. Så blev både han och jag nöjda, säger Therese Lundstedt.

Jan_Karriar.png

Jan Svensson är i dag vd för investmentbolaget Latour, vars börsvärde vid utgången av 2015 var 49,8 miljarder kronor.  

Jan har under sin karriär jobbat för familjebolaget Sigfrid Stenberg, som hans morfar startade, och för Latour som i sin tur köpte upp familjebolaget. Han har inte sökt sig utanför eller velat byta jobb under hela sin karriär. Han menar att bolaget har gjort sig förtjänt av hans lojalitet genom att lita på honom och på så sätt gett honom frihet, förtroende och ansvar.

Jans karriärär fylld med framgångsrika affärer, uppköp, befordringar och många andra meriter. Men affärerna är det som sticker ut. Det är inte bara ett jobb för Jan utan det var en passion redan från början, precis som det fortfarande är.

— Affärerna är det spännande. Det är tillfredsställelsen att vinna en affär men också hela spelet kring vad som händer runt om den, säger Jan Svensson.

Allt började med att Jan växte upp i Halmstad och valde att flytta till Stockholm för att studera på Handels.

— Efter det fick jag mitt första jobb. Det var ganska enkelt eftersom min morfar hade startat bolaget jag fick jobbet på.

Jan ville jobba inom familjeföretaget och fick nu möjligheten. Han började som marknadsassistent och säljare 1986.

— När man hade studerat klart så trodde man ju att man kunde allting, säger Jan skrattande. Men jag kom snabbt in på försäljningen, vilket var väldigt bra för det har alltid roat mig och jag har alltid tyckt att det är affärerna som är det roliga.

Han blev snabbt befordrad och fick flera olika uppgifter och ansvar inom familjeföretaget. Jans morbror var vd för företaget, men Jan berättar att hans morbror började dra ner på sin tid på företaget under den tiden.

— Då hade han en så kallad vd-assistent, inte uttalad vice-vd men något sådant. När den killen slutade så fick jag den rollen, vilket innebar att jag fick vara mitt i smeten.

Jan jobbade tillsammans med sin morbror, som hjälpte honom att växa in i rollen som vd. Efter att hans morbror gick i pension blev Jan vd för bolaget 1986 och jobbade kvar som vd för bolaget fram till 2002. 

Han menar att magkänsla är viktigt inom branschen. Men att magkänslan ska ha en stark grund för att det ska bli ett bra beslut. En av faktorerna till att bygga en stark grund är erfarenhet, menar Jan. 

— Sista beslutet är ofta väldigt mycket magkänsla. Man kan säga att jobba mycket, läsa mycket och räkna mycket på något förbättrar din magkänsla. Men det blir magkänsla i slutändan, och man tänker:  "Ska jag våga? Ja vi kör!”.

Jans morbror lärde honom mycket i början av hans karriär och fanns alltid där för honom. 

— Min morbror fanns alltid inom räckhåll, jag kunde ju alltid ringa honom och konfirmera med honom om jag behövde det. På det sättet kunde jag ta del av hans erfarenhet och vad han hade lärt sig under många år.

Men det finns även en annan viktig faktor till att ta ett bra beslut, enligt Jan. Det är att vara påläst och förstå marknadslogiken.

— Ofta lär man sig mest av att se på dem som det inte går bra för. Det är ju ofta en provkarta. Varför finns det ett företag på marknaden som tjänar 17 procent och resten ligger på 7? Sen finns det någon som aldrig gör bättre än 3 procent, då är det ju intressant att se vad det är som gör att de inte lyckas. För det är något i deras sätt som inte går hem på marknaden. 

Familjeföretaget Sigfrid Stenberg, som Jans morfar hade startat och som bland annat hans morbror och han själv varit med att bygga, blev sedan uppköpt av Latour. 

— Det ingick i uppgörelsen att jag skulle sitta kvar som vd i vårt familjebolag under ett par år.

Jan tycker att det finns vissa saker folk ska tänka på om de vill göra karriär. Det är att lära sig från andra, precis som Jans morbror lärde honom saker genom sina erfarenheter, och som hans medarbetare gör med sina expertiser. En av de viktigare sakerna är att vara lyhörd. Precis som han själv var mot sin morbror och fortfarande i dag är mot sina medarbetare, som han verkar hysa en stor respekt för.

— Var lyhörd, det tror jag är det viktigaste. Man måste lyssna och lära. Det hör ihop med att vara eftertänksam.

Efter att Jan satt kvar som vd för familjeföretaget som var uppköpt, blev han befordrad rejält. Han blev vd för hela Latour. Det var Latours ordförande Gustav Douglas som såg potentialen i Jan och frågade om han var intresserad av jobbet.

— Det var ingen där som tyckte att det var en merit att ha varit vd för ett familjeföretag. Det var fullständigt kalla handen. Vilket var precis det omvända när Gustav frågade mig om jag ville ha jobbet. Han såg det som en enorm fördel att jag hade varit i familjeföretag och visste vad det innebar. 

Gustav Douglas var ordförande för Latour, och en person som Jan tyckte om att jobba med. Jan tyckte även om sättet Gustav jobbade på.

— En av hans stora styrkor var att han var väldigt intresserad och påläst och man kände sig alltid uppmärksammad på något i gruppen. När jag skulle tillträda, så sa Gustav att det bara kunde finnas en vd i varje bolag. Det var väldigt tydligt. När han fick frågor så hänvisade han dem till mig. Det är en sorts förtroende. 

Jan menar att förtroende är en viktig faktor till ett fungerade företag och att folk trivs på jobbet om de har ett förtroende i sig själva, men även från sina medarbetare.

— Det har gjort att jag aldrig känt att jag behöver göra något annat för att fylla ett behov av att utvecklas. Jag får skjuta brett, jag skjuter ju med hagelbössa hela tiden.

Det nya jobbet innebar vissa likheter i arbetsuppgifterna med den tidigare rollen, men även vissa skillnader. Jan berättar att han kan sakna vissa saker med sin tidigare position.

— Storleken har ju jättestor betydelse, vi var ett familjeföretag. Vi omsatte 300-400 miljoner. Då är man inblandad i precis allting. Det finns en viss charm i det. I dag blir det med en viss nödvändighet att man måste avstå från en väldig massa saker som man tycker skulle vara roliga att vara med i.

Hans passion för affärer och spelet som han gillar finns fortfarande kvar och i hans tidigare position fick han vara med i alla affärer.

— Man hamnar ju långt ifrån de verkliga affärerna, när man sitter och pratar med en kund om en lösning och sånt där. Det kan man sakna ibland.

Men precis som när hans morbror och när Gustav Douglas gav honom förtroende i arbetsuppgifterna, så gör Jan nu detsamma med dem han jobbar med.

— Samtidigt har jag väldigt bra medarbetare. Man ska ha folk med väldigt hög integritet som vågar stå upp för sin uppfattning runt om kring sig. Om det är ihopkopplat med att de har huvudet rätt påskruvat, då blir det väldigt bra!

Den nya positionen har dock gett Jan många nya kunskaper och möjligheter.

— Det finns inte en dag som är den andra lik. Sedan får jag ju träffa enormt många spännande och duktiga människor. 

Att vara vd för ett stort bolag som Latour innebär bland annat att han jobbar med många olika företag inom olika branscher.

—Jag är inblandad direkt eller indirekt i väldigt många branscher och på många olika geografiska platser. Blanda ihop hela den röran så blir det en fantastisk miljö!

Av alla affärer och avtal Jan har jobbat med finns det en som han är extra stolt över. Det var när Latour köpte andelar i bolaget Tomra, och när hans magkänsla visade sig vara helt rätt.

— Det kändes bra, det verkade väldigt rätt och det var en intressant bransch. Hela grejen gick väldigt fort och jag var själv väldigt involverad i själva affärsuppgörelsen. 

Jan tror inte att han kommer ha något annat jobb innan han går i pension. Men hoppas att kunna vara till hjälp ändå.

— Jag hoppas att jag kan hjälpa till i styrelser och vara till hjälp efteråt också, bland annat för Latour så klart. Man får inte glömma att företagen tickar och går bara om man har lojala medarbetare som gör sitt jobb och gör det jäkligt bra. Funkar inte det så spelar det inte någon roll om du har två stjärnor på toppen som vill göra fälttåg i Ryssland, menar Jan Svensson.

When the sun goes down...

Klimatet har blivit tuffare och samhället mer transparent. Offentliga personer som Aida och Hans får sina arbetsprestationer utvärderade och betygsatta i media.

Vi andra får nöja oss med KPI:er, uppnådda budgetmål och lean-piska. Någonstans i kulisserna står robotgenerationen och hotar våra jobb. Kärnvärdet av din arbetsinsats är fortfarande den viktigaste nyckeln till framgång.

Att bli människa är en konst

Om Aida hade varit en stjärna hade Stefan Löfven tillsammans med henne förklarat att unga människor begår misstag. Att resan mot en framgångsrik karriär även innehåller misstag. Så låt oss ta fram vår medkänsla och inse att det gör ont när knoppar brister. Att hon istället väljer att ensam ta ansvar för ’sitt livs största misstag’ – en rattfylla på två glas vin – innebär att det inte fanns en professionell insats som gjorde henne värd att rädda.

Rent kommunikativt var detta mästerligt genomfört. Aida Hadzialic begick ett misstag som handlade om bristande omdöme, vilket är en personlig brist. Därför var det skickligt att så tydligt signalera personligt ansvarstagande genom att avgå och möta media själv. Hon skadade och reparerade sitt professionella rykte lika effektivt. The Kid will be back.

Tjänstemannen som fick för stor kostym

Hans Vestbergs Linkedinprofil har producerats av Ericssons kommunikationsavdelning. Den avslöjar att han aldrig har arbetat någon annanstans. Hur hans karriärplan ser ut efter brutala sortin efter 28 års trogen tjänst vet ingen. Så låt oss fundera på det. För han är ju inte ensam om att arbeta på ett fint bolag med bra villkor och njuta av tryggheten det ger. Alla storbanker i Sverige har gott om människor i den verkligheten.

Samtidigt hotas deras värld av samma krafter som Ericsson; ny teknik, nya aktörer, förändrat kundbeteende och ett allt snabbare tempo. Att Hans Vestberg har misslyckats fullständigt är en offentlig sanning inom hela telekomindustrin. Därför är det ingen som vill ha honom. Det är extra graverande att han misslyckades med att framtidssäkra Ericsson. För det är den viktigaste uppgiften för en företagsledare i en allt snabbare, disruptiv värld.

Now what?

Vad gör Aida och Hans när de vaknar upp till sin nya verklighet? Aida har redan fått propåer från PR-industrin. De har på första parkett kunnat utvärdera hennes talang och hennes personliga varumärke har fått sig drömstart. Om det är någon som behärskar kriskommunikation så är det hon. The Kid will be back.

Hans Vestberg kan arbeta på Ericsson. Det har denne framgångsrike långbänkaren bevisat. Frågan är om långbänkare är drömkandidater i branscher som präglas av digital transformation och branschglidning? Att Hans Vestberg ’levererade’ i telekomindustrin som den såg ut är oomtvistat. Att han fick rött kort på framtiden är lika uppenbart. Now what?

Hur ser din karriärplan ut?

För att avsluta denna krönika on a high note, låt oss utgå från att du är framgångsrik. Precis som Angela Ahrendt, som först dammade av gamla Burberry från pensionärsregnrock till Young British Lux, för att sedan rocka till Apples svintråkiga butiker, har du en tydlig kompetens. Vad är det? I hennes fall är det ’förändringsagent med förmåga att framtidsanpassa’.

Vad är din kärnkompetens?

I vilka tre andra branscher kan din kompetens framtidssäkra verksamheten?

Lista tre bolag som du aldrig har övervägt att söka till, men som gärna får ringa dig

Vad jag försöker hjälpa dig med är samma sak, som jag skulle dra med Hans Vestberg om vi sågs över en lunch. Eller Michael Wolf. ’Du har ovärderliga kunskaper och kontaktnät för rätt bolag. Sannolikt är det en aktör i en helt annan bransch’.

Vore jag detaljhandel, fastigheter eller riskkapitalbolag med sikte mot industri skulle jag ringa Hans Vestberg direkt. Hans förmåga att kommersialisera en teknisk produkt och driva förändringsarbete i en personalintensiv organisation är affärskritisk för många bolag. Han har en personlig kris att ta sig igenom, men den mentala tuffhet som krävs för att nå toppen av Ericsson är hans trumfkort. When the going gets tough, the tough gets going.

Jag önskar både Hans och Aida lycka till!

Jackie Kothbauer är personlig varumärkesexpert. Hon hjälper företag att förvandla medarbetare och kunder till framgångsrika varumärkesambassadörer genom att bygga deras personliga varumärken.

Genom olika karriärnätverk har jag genom åren haft möjligheten att följa Anna Kinberg Batra. Hon har delat många kloka erfarenheter och tips, framförallt tre har jag tagit med mig och har stor nytta av:

1. Livspusslet har för många bitar för att det ska gå ihop.

2. Var inte rädd för att ta hjälp för att få ihop det.

3. Välj en chef som ser ditt bästa och pushar dig i rätt riktning – även i perioder när du själv, av olika anledningar, kanske inte riktigt har koll på din kompass.

Det dåliga samvetet och rädslor

Som småbarnsförälder, egenföretagare, nybliven husägare och karriärist ger Annas tips mig en skön utgångspunkt. Jag tror att många småbarnsföräldrar, liksom jag själv, ofta tampas med dåligt samvete över att inte få ihop tillvaron utan att göra avkall på sig själv, sin relation, sin karriär eller ambitionen att vara en bra och närvarande förälder. För att inte tala om rädslan för att hamna i ”kvinnofällan”, eller för all del ”mansfällan”, och riskera att bli fattigpensionär om man väljer att gå ner i arbetstid.

En del par vi känner, exempelvis mina svärföräldrar, har gjort uppdelningen där kvinnan sköter hemmet och mannen drar in stålarna – min svärmor ville vara hemma och det är ju fantastiskt om man kan komplettera varandra på det sättet.

Pusselbitar och aktiebolag

Tyvärr vill varken min man eller jag sluta jobba för att sköta hemmet. Vi har stött och blött livspusslet och dess utmaningar i många och långa diskussioner med varandra, våra föräldrar och andra småbarnsföräldrar. Vi har hittat ett tankesätt som fungerar för oss och det vill vi gärna dela med er då vi ser det som en seger om vi kan hjälpa en enda barnfamilj att få lite bättre samvete, lite mer tid och lite bättre ekonomi.

Vi tycker inte att det ska behöva bli en tråkig diskussion om vems kalender som är viktigast eller vem som gör mest hemma då det inte leder till något konstruktivt. Då vi lever småföretagarlivet (driver ett gemensamt aktiebolag där vi båda arbetar som konsulter) brukar vi lite skämtsamt kalla familjen och huset för ”Familjen AB”. Vårt liv består, i stort sett, alltså av fyra ”AB:n” eller pusselbitar: ”Familjen AB”, ”Vårt Bolag AB”, ”Fredrik AB” (min man) och ”Joanna AB”.

För att få ihop tillvaron lättare har jag (Joanna AB) i samband med att vi blev föräldrar gått ner både i arbetstid och ersättning. Jag har bytt tjänst internt hos min största uppdragsgivare EGN Sverige, där jag är redaktör på EGN Magazine, för att kunna arbeta hemifrån och ha helt flexibla arbetstider. Vi flyttade från Stockholm till Göteborg för att vi vill att vår son ska få en nära relation med sina far- och morföräldrar, men jag arbetar alltså kvar i Stockholm.

Hur väljer jag?

Nu sitter vi en en lyxig situation då vi har avsagt oss uppdrag och får tacka nej till fler eftersom vi har beslutat att inte anställa, en situation vi naturligtvis har arbetat hårt för att komma till.

Anledningen till att jag har valt min nuvarande största uppdragsgivare är tveklöst att jag har två chefer som är helt fantastiska och naturligtvis att jag får bra betalt. EGN är som en liten extra professionell familj – vilket är ovärderligt och roligt.

Trots att vårt bolag är ägarstyrt så firar vi våra framgångar med råge. Vi har varit i New York och nu senast i London. Jag har hittills inte pratat med någon som har ett småbarnsupplägg som lockar mig mer, vilket känns kul.

Time is money

Problemet är att jag inte tjänar lika mycket pengar nu som jag hade gjort om jag inte hade bytt tjänst eller gått ner i tid. Det i sig inte en big deal just nu, men med tiden kommer gapet mellan Fredriks och min intäktskurva att växa sig allt större om vi inte reglerar den redan nu.

Eftersom vi, tveklöst, tycker att ”Familjen AB” är det av våra "fyra bolag” som är absolut viktigast, ska det så klart löna sig privatekonomiskt att driva det – en konkurrenskraftig lön ska därmed utgå för att främja engagemang och prestation. Därför har vi reglerat våra ersättningar så att den som är hemma får dubbel pensionsavsättning, högre lön och extra utdelning.

Att ha tagit tag i vår privatekonomi och vår pension känns tryggt, fair och framförallt kul. Ok, jag kanske är liiite mer taggad än vad Fredrik är, han förstår min poäng men tycker såklart att jag är lite knäpp eftersom vi planerar att leva tillsammans ”tills döden skiljer oss åt” och då innebär vårt upplägg ingen skillnad i praktiken eftersom vi har delad ekonomi.

Men! Som vi alla vet – man kan inte förutse framtiden och OM man ”gift sig med en fallande aktie” är det bra att ha hedgat sig.

Joanna Redebrandt Törngren har tidigare varit vd för Unga Aktiesparare, chefredaktör för Stock Magazine och frilansat som ekonomijournalist för tidningen ”Passion for Business”. Hon är medgrundare till nätverken "Finanskvinnor Sthlm” och ”Det Goda Nätverket” (Hungerprojektet). Idag är hon egenföretagare, småskalig investerare och småbarnsmamma.

Carl Kistenmacherär uppvuxen utanför Stockholm i en stor familj bestående av föräldrar, en tvillingsyster samt storebror och storasyster.

– Efter gymnasiet gjorde jag militärtjänstgöring på Fallskärmsjägarskolan. Det var en tuff men nyttig erfarenhet! Sedan blev det KTH, och jag fick möjlighet att plugga sista terminen på University of Florida i USA. Det var spännande att se ett stort amerikanskt universitet och uppleva kulturen på nära håll.

– Det var nog redan där jag fick smak på att bo utomlands! Efter KTH tog jag en Master i ekonomi i London. Sedan tillbaka till Stockholm och investmentbanken Evli, följt av ABG Sundal Collier. I slutet av 2008 kom jag i kontakt med EQT och när jag fick ett anställningserbjudande tvekade jag inte en sekund!

Berätta om ditt nuvarande jobb.

– Dels utvärderar och analyserar jag investeringsmöjligheter, dels jobbar jag nära EQT:s portföljbolag i Asien. Även om jag tillbringar mest tid i Singapore reser jag en hel del och träffar olika typer av bolag i regionen. Ena dagen besöker vi till exempel ett outsourcingföretag på Filippinerna och nästa är det styrelsemöte i I-MED, ett av EQT:s portföljbolag i Australien. Ibland kan resandet bli lite påfrestande, särskilt om det är fredag; du är på väg hem och fastnar i en bilkö i till exempel Jakarta.

Hur kommer det sig att du flyttade till Singapore?

– EQT har funnits i Asien sedan 2006, vi har kontor i Hong Kong, Shanghai och Singapore. När möjligheten att flytta till Singapore dök upp var jag snabb att nappa. Det som fascinerar mig är mångfalden och dynamiken i regionen. Den är snabbväxande, men med stora skillnader mellan länderna. Singapore är en mogen marknad jämfört med till exempel snabbväxande Vietnam.

– Eftersom EQT utvärderar möjligheter i nästan alla länder här får man se många företagskulturer och bolag i olika tillväxtfaser. Flytten var också rätt för resten av familjen - vår äldsta dotter hade inte börjat skolan och både jag och min fru var redo att bredda perspektiven.

Vad skulle du säga krävs för att göra karriär i Singapore?

– Du måste ha förmågan att anpassa dig till nya kulturer och nya sätt att umgås. Det handlar inte bara om "vardagsetikett" som till exempel hur du tar emot ett visitkort eller vem du hälsar på först vid ett affärsmöte. Hur du bygger relationer med människor är lika viktigt - du behöver ha en långsiktig syn på din vistelse här, det tar tid att bygga upp relationer.

– Här är man van vid att västerlänningar stannar en kort period och sedan lämnar. Om du funderar på att jobba i Asien är ett tips är att mentalt ställa in sig på att stanna i flera år. Med ödmjukhet och respekt bygger man långsiktiga och varaktiga relationer, det är jätteviktigt.

Vad är svårast med att göra karriär utomlands?

– Likheterna med Europa är många såklart, men för att peka på olikheter behöver man ha mer tålamod här. Inom private equity-branschen i västvärlden är vi vana vid snabba processer och förtroende för den information som lämnas av rådgivare och bolag. Här måste man vara mer kritisk och lägga mer tid på efterforskning, och alltid triangulera information.

– Tålamodsaspekten var tuff för mig måste jag erkänna, men jag börjar anpassa mig. Samtidigt måste du vara ihärdig - det går inte att bara vänta för att någon har sagt att information är på väg, den kanske inte kommer. Eftersom private equity inte är like välutvecklat här är det viktigt att vara proaktiv. Vi får en hel del förslag från banker och rådgivare, men det räcker inte utan vi tar ofta själva kontakt med olika företag och entreprenörer. Det är tidskrävande men samtidigt viktigt för att vara tidigt på en potentiell transaktion.

Vad är ditt bästa råd till svenskar som skulle vilja bo och arbeta i Singapore?

– Se till att familjen trivs! Med resor och långa arbetsdagar kommer du vara borta mycket och då är det viktigt att de har en bra plattform. Försök också att resa i regionen tillsammans med familjen, det är en kul upplevelse för alla.

– Singapore är en internationell stad men ta dig tid att lära känna singaporianer, det har man nytta och glädje av både privat och professionellt. Vi européer är ganska direkta till sättet - var dig själv, så klart, men rättframheten kan du med fördel tona ner. Att lyssna mer är ett bra tips!

Vilka är de största skillnaderna mellan svenskt och singaporianskt arbetsliv?

– Svenskar är vana att fatta egna beslut inom ramen för sitt ansvarsområde men också att söka bredare konsensus när det behövs. Här kan det vara hierarkisk och fokus ligger på en person, där till exempel grundaren eller vd:n tar alla beslut själv, stora som små.

– Jag tror också att vi generellt är mer öppna för förändring och nytänk. Här kan vi bidra mycket eftersom de flesta marknaderna präglas av internationell konkurrens och sedan en tid tillbaka av lägre tillväxt än förut.

Vilket är ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Att börja på EQT! Ett dynamiskt och utvecklingsvilligt företag som ger dig utrymme att växa professionellt men också som person. En annan devis som präglat mina karriärbeslut är att lära känna sin nya chef innan man accepterar en anställning, och inte bara företaget som sådant.

Tror du att du kommer återvända till Sverige någon dag?

– Det tror jag absolut, men vi är inte klara med Asien, varken professionellt eller för familjen. Skolorna här är toppen, man har stor respekt för både lärare och skolväsendet. Utbildning är helt centralt och singaporianer lägger stor vikt och tid på sina barns utbildning - här tror jag att vi svenskar har mycket att lära.

Om jag får tro min vän så bryr sig inte chefen om sin personal. Frågan "Allt bra?" tycks gå på autopilot. Det enda hon möjligtvis vill höra är ett lika snabbt och klämkäckt "Ja!" tillbaka. Hon vill inte veta hur det egentligen ligger till.

Vi pratar om ett tufft jobb i den offentliga sektorn. Personalen går på knäna och saknar ofta balans, stabilitet och struktur på arbetet. Men detta tycks vara helt ointressant. Nej, allt ska se bra ut. Allt är bra. I chefens värld. 

Strategin att måna om ytan och ignorera surdegar som jäser därunder är inte särskilt konstruktiv. Tvärtom. Jag hör på min vän att detta inte är någon frisk arbetsplats. Arbetet fungerar enbart för att de anställda rycker sig själva i hårbotten, biter ihop och står ut.

Vad händer när man befinner sig i en sådan arbetsmiljö dag ut och dag in? När man marineras i ett dåligt ledarskap. Ja, inte är det hälsobefrämjande, den saken är klar. Jag tror vi har olika motståndskraft mot destruktiva miljöer, precis som mot sjukdomar. En del kan klara det länge utan att påverkas på djupet. Andra måste lämna relativt snabbt.

Jag önskar att detta vore ett undantag som bekräftar den goda arbetsplatsen. Något ovanligt, något som en kompis kompis varit med om någon gång för längesedan. Men så är det ju dessvärre inte.

Jag tror att många av oss har varit anställda på dåliga arbetsplatser. Kanske är vi det själva just nu. Om inte så känner vi säkert någon annan som är det.

Hur blev det så här? Blir fel människor chefer? Eller blir man chef av fel anledningar? Är det så att hög lön, prestige och makt lockar mer än att kavla upp ärmarna och skapa förutsättningar för en bra arbetsplats?

Handlar det om att de flesta av oss är utbytbara? Att chefen inte behöver bry sig för det alltid finns någon annan som kan ta över? Eller beror det på att allt fler organisationer slimmas in absurdum, med arbetsvillkor som är bättre anpassade för robotar än människor? Jag vet inte.

Min vän kommer inte bli kvar länge till. Det som är så typiskt henne - kreativiteten, nyfikenheten, humorn och värmen får inte plats på jobbet. "Du skulle inte känna igen mig när jag är där", säger hon.

Jag tycker hon gör helt rätt. Bättre fly än illa fäkta. Det är inte värt att stanna i en sådan miljö. Jag kan inte hellerkomma på någon bra motåtgärd. Härda ut, vänta på bättre tider?

Nej, jag tror inte det. Det är inte värt att vänta på en förändring som kanske aldrig kommer.

Man har bara ett liv och är värd något bättre.

Jens Ekelund är redaktör på Realtid Karriär och utbildad livs- och karriärcoach.

Det börjar närma sig höst. Höst och terminsstart, även för oss som jobbar. På något sätt så känns det som om året startar om såhär på hösten; nästan mer än det gör efter nyår. Samma känsla som infann sin innan terminsstart i skolan när du fick köpa nya pennor, ryggsäck och nytt inslagspapper till nästa årskurs böcker. Den känslan! Känslan av nystart! Du vill förändra, förbättra och förfina det du gjort under våren och sommaren: dig själv, ditt hem och inte minst din karriär och din ekonomi.

Semestern har grävt ett avgrundsdjupt hål i plånboken och du lovar dig själv att råda bot på detta. Inte bara ska du träna bort dina semesterkilon, rensa i garderoben och storstäda hemma inför hösten utan du ska minsann ha med matlåda till jobbet. 

Med tanken att du kan spara flera hundra kronor i veckan på att micra gårdagens köttfärssås till lunch dagen efter köper du bestämt nya matlådor och en käck canvaskasse med text i stil med ”innehåller matrester” på. Du ska också börja göra storkok och frysa in fina lunchpaket och på det viset göra vardagen både smidig och billig. Känns det igen?

Du känner dig lite trött och omotiverad att gå till jobbet nu efter semestern. Vi förstår det. Samma gamla jobb. Samma gamla trötta chef, som ändå inte tänker höja din lön mer än de budgeterade 1 procenten eftersom det ”inte finns utrymme” för mer. FEL! Det är du som just nu sätter stopp för din egen framtida karriärutveckling.

Låt oss förklara varför du just nu tänker i helt fel banor! Inte bara lägger du upp onödiga hinder och jobbiga mål för dig själv, som du i ärlighetens namn endast motvilligt vill nå. Du bäddar för att gå miste om några av de bästa förändringarna du kan göra – förändra din karriär!

Om du istället för att sätta dig ner och skriva upp alla maträtter du ska storkoka och alla hundralappar du kan spara, borde du sätta dig ner och stolpa upp vilka anledningar du har att bevisa för chefen varför du ska ha en högre lön. Eller skriv ner vilken typ av jobb du skulle vilja ha. Eller ännu bättre, vilka personer du beundrar för deras karriär!

Det är här din matlåda kommer in. Genom att låta matlådan ligga kvar i frysen hemma skapar du dig en möjlighet till ett karriärlyft varje dag! Den tiden du skulle lagt på att laga extra mycket mat och fint paketera densamma ska du nu lägga på att boka in inspirerande luncher.

Börja med att boka in en lunch med din chef. Du vill känna hen på pulsen och höra efter vad hen tycker att du ska göra för att kunna nå nästa nivå. Du ska spendera din lunch med att helt enkelt mappa upp dina nya mål ihop med din chef, visa framfötterna och känna efter om det verkar finnas möjligheter att växa. Kanske finns en ny roll som skulle passa dig? Eller ett annat ansvarsområde?

Efter den första lunchen har du fått en känsla för om det finns kul möjligheter och mål, samt vilka verktyg du behöver för att kunna nå dessa. Det är nu teamlunchen kommer in i bilden. Ta en lunch med dina närmaste kolleger eller ditt team om du har ett sådant. Bolla idéer och skapa lite skön feeling; det kommer att underlätta ert arbete tillsammans. Genom att ta vara på lunchen och äta en bit mat ihop skapar ni också teamkänsla och sammanhållning, vilket är jätteviktigt för att ni alla skall trivas på jobbet och kunna göra ett bra jobb.

Efter att du har lunchat med de personer som känns relevanta att luncha med på jobbet och som kan hjälpa dig att hitta gnistan igen eller nå dina mål tillsammans med har du säkert fått upp hoppet om en ljusare höst. Eller så känner du fortfarande att det inte är rätt arbetsplats för dig längre. Du vill vidare. Du vill till något nytt. Okej – lösningen är återigen en lunch!

Googla på olika headhuntingföretag, rekryteringsbyråer eller staffingpooler. Ring upp eller maila tre olika personer på olika företag som sysslar med rekrytering eller en person som jobbar med anställningar på just det företag du vill jobba på. Boka in luncher med var och en av dessa och förbered dig med att ta med ditt CV, ja du läste rätt, ditt CV. Vid dessa luncher ska du presentera dig själv, vad är du bra på och varför du vill att personen i fråga ska rekommendera dig till en ledig tjänst. Det kanske inte finns en specifik tjänst ute just nu som du vill söka, men genom att ha en god kontakt med rekryterare kan du vara top of mind när det väl dyker upp något. En rekryterare vill också kunna göra ett bra jobb och snabbt presentera en kandidat till det företag som söker folk. Se till att den personen är du!

Ditt jobb är dock inte klart än. Du kan inte sätta dig i ett hörn i lunchrummet med din ljumma tisdagsmiddag och vänta på att saker bara händer. Se istället kommande luncher som lysande tillfällen att få ett break från jobbet och hitta ännu fler vägar att söka dig vidare.

Det är nu dags att äta lunch med personerna som du skrev ned att du inspireras av. Medan rekryterarna har din info och nu jobbar på att hitta en tjänst som matchar din profil ska du fokusera på att jobba brett! Välj tre personer på din lista som du känner har ett spännande jobb, någon som kanske bytt jobb och som kan ge tips och råd, eller någon i en position som kanske kan anställa. Tre personer som kan inspirera eller hjälpa dig vidare på olika sätt. Tro oss när vi säger att dessa personer kommer vara smickrade av att du vill äta lunch med var och en av dem och av att du beundrar dem.

Nu har du alltså ätit ute mellan åtta och tio gånger. Det motsvarar ungefär 1.000-1.200kr om vi verkligen tar i. Dessa pengar är alltså en direkt investering i dig själv. Du har lagt dina hårt intjänade slantar på att förbättra dina egna möjligheter att få ett roligare, bättre och mer motiverande arbetsliv. Du har köpt dig en biljett på framtidståget och du är redan på väg till nästa station!

Vi kan nära på garantera att du kommer att hitta massor av möjligheter genom att börja utnyttja lunchen till nätverkande och karriärsbyggande. Vi har en hel del bra tips på schyssta ställen i Stockholm till just detta ändamål dessutom. Lyssna in Restaurangpoddens senaste avsnitt Affärslunch för att få lite tips på vart du ska gå för att äta bra mat när du har dina lunchmöten.

Låt inte den medhavda matlådan stå dig dyrt och hindra dig från att skapa dig din drömkarriär, öka lönen eller nå nya höjder inom ditt specifika område! På så vis blir den där köttfärssåsen bra mycket dyrare än din utelunch, och bra mycket tristare dessutom.

Josephine Palm och Therese Litzén, Restaurangpodden

Ta bara den gamla bastun som vägrar dö, trots att den fått bli själva symbolen för ojämställdhet i näringslivet. Att sitta hud mot hud och svettas verkar vara effektivt för relationsbyggandet.

Men det finns även andra mer subtila sätt. En kvinna på MTG konstaterade en gång att hon under sina sju år i företaget aldrig fått prata med dåvarande koncernchefen Hans Holger Albrecht. ”Men vår nya trainee, Peter, som sitter här mittemot har redan duschat med honom tre gånger under de två månader han varit här. De spelar squash tillsammans.”

När Poolias förra koncernchef Monica Elling tvingades lämna sitt jobb för tre år sedan, valde styrelsen att ersätta henne med Morten Werner. Redan innan han tillträdde jobbet var han helt säkert på att han skulle klara det bra. Ett av skälen han angav var att han brukade spela innebandy med huvudägaren, tillika styrelsens ordförande, Björn Örås.

Ja, ni fattar. Lite bromance med chefen kan vara gynnsamt för din karriär. En nära relation med chefen aktiverar också supportsystemet i organisationen. Andra medarbetare ser att du har en god relation med chefen och kommer därmed att se till att hålla sig på god fot med dig. Akilleshälen i en karriär som byggs på relationer är att du sitter ganska löst den dagen chefen försvinner. Förhoppningsvis har du då hunnit bygga en cv som tar dig vidare till nya utmaningar.

Kvinnor måste vara lite mer försiktiga. Åtminstone om chefen är en man. Om ryktet går att du varit naken med chefen, brukar det istället försvåra dina relationer med kollegerna. Oavsett om det är sant eller inte. Supportsystemet uteblir och i värsta fall byts det ut mot anti-support. Toleransen för relationer på jobbet är lustigt nog mycket lägre för romans än för bromance.

Om man inte kan eller vill bygga sin karriär med aktiviteter utanför arbetsplatsen, bör man noga undersöka företaget innan man tar anställning. En första ledtråd är förstås att se vilken mångfald som finns redan idag. Om chefskåren består av bara vita män är det givetvis en röd flagga. Ställ då frågan vilken plan man har att förändra det.

Var särskilt uppmärksam på hur man arbetar med att synliggöra kvinnor i organisationen och nöj dig inte med ”vi har alltid minst en kvinna med som slutkandidat vid varje chefstillsättning.” Om inte alibi ingår i din arbetsbeskrivning, så är det dags att dra öronen åt sig. Det är en ganska tom policy som inte alls med självklarhet leder till förändring om den inte kombineras med andra aktiviteter.

Och sist men inte minst. Var varse om att i ett företag som just börjat sin resa mot jämställdhet, kommer du som kvinna att få arbeta hårdare på ojämlika villkor för att få samma chans som dina manliga kolleger. Kräv ett extra påslag på lönen. Var inte blyg. Dina manliga kolleger kanske rentav löneförhandlar i omklädningsrummet just nu. Utan en tråd på kroppen.

Camilla Wagnerär journalist, debattör och författare. Hon har tidigare varit redaktör för VA Ledarskap på Veckans Affärer, med framför allt jämställdhet och ledarskap som bevakningsområden. I dag driver hon konsultbyrån Management by Kerstin och affärsnätverket Klara K.

Jesper Lagerbäckär uppvuxen i Stockholmsförorten Spånga. Efter lumpen som brandman flyttade han ner till Lund för att läsa juridik.

– Åren i Lund var en fantastisk och utvecklande tid, och jag är glad att jag gjorde det valet, berättar han för Realtid Karriär.

Under studietiden gjorde han utbytesår i Japan samt kompletterade juridiken med ekonomistudier på Handels i Stockholm.

Varför valde du att satsa på dubbla examina?

– När jag studerade juridik så sågs dubbel examina nästan som ett måste, eller åtminstone som ett stort plus för att kunna landa ett jobb på de största affärsjuridiska firmorna. Det fanns då en väldigt ängslig och snäv syn på vilka karriärmöjligheter som finns för jurister. Kanske är det samma sak idag?

Efter en kort visit på en affärsjuridisk firma som sommarnotarie kände Jesper att han ville vidga sina vyer och flytta utomlands.

– Jag hade haft en magisk tid som utbytesstudent i Japan och vid denna tidpunkt letade H&M trainees till sin kommande Japan-expansion. Efter sex månaders träning på olika platser i Europa flyttade jag till Japan och var med och öppnade de första två butikerna i landet.

Det blev ett år på H&M och sedan hamnade han i rederibranschen och det svensk-norska företaget Wallenius Wilhelmsen Logistics, WWL.

– Jag blev ganska snart förälskad i rederibranschen som är otroligt komplex, spännande och varierande. Det är en global arbetsplats i dess rätta mening. Livet var gott i Japan, men efter mer än sju år i landet var det dags för nästa äventyr hos dotterrederiet Armacup i Nya Zeeland.

Berätta om ditt nuvarande jobb.

– Min främsta uppgift är att få in nya kunder. Vi har traditionellt sett haft ett starkt fokus på begagnade bilar, vilket motsvarar halva Nya Zeelands bilimport, men jag försöker nu diversifiera lasten mer mot nytillverkade produkter. Jag arbetar därför mest gentemot japanska, koreanska och kinesiska tillverkare av fordon, byggnadsmaskiner, gruvmaskiner och annat. Vidare fungerar jag som en länk mellan min nuvarande arbetsgivare och min tidigare arbetsgivare, WWL, som är majoritetsägare i Armacup.

Hur kommer det sig att du flyttade till Auckland?

– Det var en blandning av en spännande tjänst, hög livskvalitet samt viljan att se något nytt.

Vad skulle du säga krävs för att göra karriär där?

– Nya Zeeland är ett väldigt enkelt land att finna sig till rätta i eftersom landets första språk, jämte maori, är engelska och kulturen är inte alltför olik den svenska. Men dessvärre är Nya Zeeland ett litet land med få stora företag och mycket nepotism. Det gör att det finns få karriärmöjligheter. Man bör även veta att levnadskostnaderna är relativt höga och ökar kraftigt, medan löneläget är lågt. Turister och back-packers får nästan en tår i ögat när de hör Nya Zeeland nämnas och "Sagan om Ringen"-imagen är stark, men många lever ett tufft liv här.

Vad tycker du är svårast med att göra karriär utomlands?

– För det första måste man nästan alltid ge upp något när man byter land. För den som lämnar Sverige gäller uppoffringen ofta att flytta från familj, vänner och sociala förmåner. Vidare måste man ha energi att lära sig saker på nytt, att förstå hur allt fungerar och att bygga upp nya nätverk lokalt. Man får inte vara för bekväm helt enkelt.

Vad är ditt bästa råd till svenskar som skulle vilja bo och arbeta i Auckland?

– Jag rekommenderar att ha en ganska utstuderad plan innan man flyttar hit, annars är det lätt att man hamnar i deltidsjobb inom turistnäringen eller annat. Vad gäller arbetsmöjligheter är IT en av branscherna som nu går väldigt starkt och är i behov av arbetskraft.

Vilka är de största skillnaderna mellan svenskt och nya nyzeeländskt arbetsliv?

– Svårt att säga med min begränsade erfarenhet. Men en stor skillnad är att det finns få multinationella företag här och de flesta verksamheter drivs som familjeföretag med privata ägare.

Vilket är ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Att våga gå vidare när något inte känns helt rätt. Det gäller både valet att lämna juridiken för Japan samt att lämna H&M när jag inte trivdes där längre.

Tror du att du kommer återvända till Sverige någon dag?

– Det kommer jag säkerligen att göra. Det skulle vara trevligt att vara närmare familjen samt låta min son Rey förstå var jag kommer från. Om jag återvänder blir det dock inte definitivt utan mer som några års stopp på den längre resan.

Varför delta?

• Möt representanter från världens mest prestigefulla universitetet
• 1,7 miljoner USD i stipendium
• Presentation av BI Norwegian, Glasgow
• Seminarium, Bocconi, Colorado
• Enkel och gratis CV-granskning
• Ta del av en exklusiv karriärguide
• Delta och ni har chans till en GoPro-Hero4 genom tävling

>> Läs mer och anmäl dig kostnadsfritt här!

Ett urval av universitet som medverkar:

BI Norwegian, Imperial College, Parsons School Of Design, IE Business School, Bocconi University, Hult International, The University of Sydney, University of Glasgow, City U Hong Kong, University of St. Gallen och många fler!

Känslan av att ha landat ett nytt jobb är härlig! Så härlig att det är lätt hänt att man skriver på sitt anställningsavtal utan att noga syna villkoren. Här tipsar Finansförbundets förbundsjurist Viktor Källqvist om vad man ska tänka på.

Det viktigaste, betonar han, är att kolla att arbetsplatsen har kollektivavtal. Då är grundläggande villkor som semester, arbetstid, övertid och tjänstepension reglerade.

Ett kollektivavtal kan dessutom ge andra fördelar, till exempel kortare arbetstid, mer semester, mer föräldrapenning och övertidsersättning.

– Saknas kollektivavtal ska du kräva likvärdiga villkor ändå, men då måste de stå inskrivna i ditt anställningsavtal. Be gärna ombudsmännen i fackliga rådgivningen om hjälp innan du skriver på, säger Viktor Källqvist.  

viktork_150.jpg

Ofördelaktiga villkor ska man ta upp innan man skriver på, för det är svårt att ändra villkor och lön i efterhand. Det är bara om man blivit anställd under en felaktig anställningsform som det går att rätta till. Kolla därför noga att att anställningsavtalet innehåller rätten till lönesamtal varje år, annars har du ingen självklar rätt att höja lönen framöver.

Vidare gäller att tillsvidareanställning ska vara standard och visstidsanställningar får bara vara tillfälliga.

– Om du till exempel har jobbat som visstidsanställd under en period bör du inte behöva börja en annan, liknande tjänst som provanställd – arbetsgivaren har ju redan haft chans att pröva dig.

Sist men inte minst får man inte glömma tjänstepensionen. Det handlar om mycket pengar som avsätts varje år. 

– Högre lön är ju så klart trevligt just nu, men pensionen spelar minst lika stor roll och avgör hur din framtida livskvalitet kommer att se ut. Det paradoxala är att de som är yngst på arbetsmarknaden ofta är de som bryr sig minst, samtidigt som de sannolikt är de som berörs mest av pensionsvillkoren, säger Viktor Källqvist.

Alla passar inte i allt, oavsett klädkod, yrke, uniform eller ett mer fritt förhållningssätt till arbetsklädsel. Trender och att vara up-to-date i all ära, men i yrkessammanhang är kläderna främst en del av både ditt personliga och ditt företags varumärke. Det visuella intrycket spelar roll för det du säger och förmedlar och representerar. Det är till och med så att ditt val av kläder kan påverka hur effektiv du är i ditt jobb. Men det betyder givetvis inte att du behöver gå omkring och se tråkig ut. Tvärtom. Inte minst denna höst då det finns gott om plagg som kan förhöja din jobbstil.

>> Missa inte bildspelet Jobba med stil i höst 

Låt accessoarer visa vem du är

Kräver ditt arbete en viss klädkod som inte riktigt passar din egen personliga stil som ju kan vara något helt annat än din arbetsuniform? Förvisso bör du anpassa dig, men inte utplåna det som är du. Låt accessoarer, udda toppar en sjal eller dina skor tydligt visa vem du är. Det finns många möjligheter att sig variationsrikt utan att du behöver oroa dig för att bryta koderna som gäller. Om det är kostym som gäller, välj den med omsorg och som kvinna då gärna i ett feminint snitt, hållbar kvalitet och kanske till och med i en avvikande färg. Tänk också på att klänning är ett fullgott och ett snyggt alternativ till kostym, dessutom enkel att styla om från dag till kvällsaktiviteter. 

Planering a och o

Klädschema. Låter det tråkigt och präktigt? Tänk om, det är lika mycket en stresslindrare som att använda sig av matleveranser eller planera sina inköp. Bestäm i förväg vad du ska ha på dig varje dag under en eller två veckor i taget. Gör ett enkelt schema över veckans dagar och dela in dem i förmiddag, eftermiddag och kväll. De flesta av oss har ju olika aktiviteter över dagen som kräver olika slags kläder. Möte på morgonen, paneldebatt på eftermiddagen, med podium som kräver byxor, och en arbetsmiddag på kvällen. Efter en tid med planering lär du fixa detta utantill och med lätthet. Och du slipper stressen att varje morgon stirra in i garderoben och med tom blick undra vad du ska sätta på dig idag. 

>> Just nu får du som läser Realtid 15 procents rabatt på HedvigShowroom.se där du hittar alla plaggen som visas i bildspelet. Använd koden realtid i kassan så dras rabatten automatiskt. Rabatten gäller till och med den 7:e oktober. 

Kläder är ett språk

Av allt du försöker kommunicera till din omgivning så står orden för bara en liten del av det som mottagaren tar till sig. Ditt kroppsspråk svarar för mer än hälften av det du försöker förmedla. Med kläder du känner dig bekväm i signalerar du ett trygghet och kan vara dig själv. Då har du betydligt större chans att nå ut med ditt budskap. Har du kontoret hemma? Fall inte för frestelsen att jobba i myskläder, det sänker din effektivitet och din pondus i kontakten med yttervärlden även om den sker via telefon och mejl. Unna dig ett  par uppsättningar arbetskläder för hemmet i stället, även om du givetvis kan sänka ribban en aning jämfört med en arbetsplats där det råder klädkod. 

 >> Missa inte bildspelet Jobba med stil i höst 

Hedvig Andér har under mer än 25 år klätt människor i olika åldrar och sammanhang. Från skådespelare, TV-programledare och modeller till vanliga människor som anlitat henne som stilkonsult och i ”gör-om-mig-sammanhang” i TV och tidningar. Hedvig är en flitig föreläsare, har numera ett eget klädmärke och har som designer varit med och designat personalkläder till bland annat Abba-museet och Ericssons receptioner över hela världen.