Jag träffar 32-åriga Sonia Goncalves på ett Södermalmskafé. Hon ger ett mycket propert och intelligent intryck, och det står snabbt klart att hon är en ambitiös kvinna. Vi pratar engelska med varandra, vilket hon behärskar helt perfekt, men hon kan även svenska. 

Sonia Goncalves berättar att hon har juristexamen och advokatlicens från hemstaden Lissabon. Hon har både undervisat i juridik och arbetat flera år som kontorschef på en av Portugals största advokatbyråer på Azorerna.

– Det var ett väldigt krävande jobb. Jag jobbade från tidig morgon till sen kväll, så jag är van vid hårt arbete, förklarar hon.

Efter några år på de atlantiska öarna kände hon att hon hade nått så långt hon kunde. Hon behövde en ny och större utmaning.

– Så jag sa helt enkelt upp mig och flyttade till Macao i Kina.

Våghalsigt kan man tycka, för Sonia Goncalves hade inget arbete och inga kontakter på Macao, men hon knackade dörr hos alla advokatbyråer och fick ett nytt jobb efter tre veckor.

– Sedan gick jag en intensivkurs för att bli godkänd advokat av advokatsamfundet på Macao.

Eftersom det autonoma området är en före detta portugisisk koloni och portugisiska är som ett andra språk, är det inga problem för portugiser att jobba där. Även lagstiftningen är väldigt lik den portugisiska.

Hon jobbade intensivt under ett par tre år med bland annat affärsjuridik. En dag träffade hon en svensk man som var på semester. De blev förälskade och beslutade gemensamt att hon skulle flytta till honom i Stockholm.

Sonia Goncalves gillade staden från första stund. Hon började direkt att läsa på SFI och avancerade sedan snabbt till svenskastudier på Komvux.

Samtidigt sökte hon en mastersutbildning i immaterialrätt på Stockholms universitet för att öka sin chanser till jobb. Den läste hon sedan parallellt med Komvux. Efter ett halvår skrev hon in sig på Arbetsförmedlingen och började söka jobb.

Hon förstod snabbt att det inte är kutym att knacka dörr hos byråerna i Stockholm, så hon började skicka spontanansökningar. Med sin breda erfarenhet tänkte hon att det inte skulle vara några problem att hitta ett jobb.

Men överallt har hon fått kalla handen. Vissa har uttryckt att hon har ett intressant cv, men det har inte lett någonstans. Nu har det gått drygt ett år och Sonia Goncalves är frustrerad.

– Jag har tappat räkningen på hur många ansökningar jag har skickat. Man måste ha kontakter för att få jobb här, och det har jag försökt att skaffa mig genom jobbmässor och via olika människor. Ändå får jag inget jobb.

För att dubbelkolla sitt cv bad hon till och med en svensk advokat på en byrå att gå igenom det för att se om något var fel.

– Vi satt tillsammans i över en timme och hon sa att jag hade ett mycket bra cv. Men hon sa också att som utlänning är det väldigt svårt att få jobb.

Förklarade hon varför?

– Hon sa att det var på grund av språket, och det kan jag förstå. Men det känns samtidigt så svårt när man flyttar hit och verkligen anstränger sig till det yttersta för att få ett jobb.

För tillfället läser Sonia Goncalves en till mastersutbildning, och jobbar samtidigt deltid som forskningsamanuens. Men ambitionen och längtan är hela tiden att få jobba inom det hon är utbildad för. Hon berättar hur mycket hon brinner för juridiken.

– Jag förstår att jag måste göra vissa uppoffringar för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, men jag vill inte kasta bort min utbildning och erfarenhet. Det känns inte rättvist att behöva byta karriär bara för att jag flyttat hit, säger hon.

Även fast hon har sin kärlek här och funnit sig väl tillrätta i Stockholm är situationen inte hållbar. Kanske tvingas hon återvända till sitt hemland för att få ett jobb inom sitt område.

Men hon hoppas att någon av Realtids läsare ska få upp ögonen för henne och låta henne visa vad hon går för inom internationell affärsjuridik, bolagsrätt och immaterialrätt. 

– Ge mig en chans, säger Sonia Goncalves.

Carlos Esterlings karriär började för drygt 22 år sedan på ett mediabolag i Stockholm. Han hade gått ut ekonomisk linje på gymnasiet året innan, pluggade ekonomi på universitetet och jobbade extra med löpande redovisning på mediabolaget.

Samtidigt köpte och sålde han aktier privat. Börsen och finansvärlden lockade, och drömmen var att bli börsanalytiker.

Men så blev mediabolagets ekonomichef sjuk. Carlos Esterling fick i uppdrag att ta hand om bokslutet och lämna det till bolagets revisor som jobbade på en minde byrå. Revisorn var så nöjd med det han såg att han kom med ett erbjudande om fast anställning, vilket Carlos Esterling tackade ja till.

Det här var mitt under fastighetskrisen, och jobb för civilekonomer växte inte på träd.

– Jag tänkte att jag hoppar på det här och ger det tre år, samtidigt som jag pluggar. Det kunde bli ett bra startskott, berättar han.

Till en början blev det dock så mycket jobb och nya intryck att det inte gick att plugga på heltid samtidigt, så han fick studera i ett lägre tempo.

Bara ett halvår senare blev firman uppköpt av Ernst & Young (EY). Några av de anställda fick följa med till revisionsjätten, däribland Carlos Esterling.

I samma veva skulle han rycka in i lumpen i Södertälje. Han lyckades korta ner militärtjänstgöringen till 7,5 månader, men ville inte förlora sitt jobb under tiden.

– Jag kom överens med EY om att jobba samtidigt. Så jag arbetade tre-fyra timmar per kväll, så mycket jag kunde, förutom när vi låg i fält. Jag ville inte tappa kontakten med näringslivet medan jag låg i det militära.

Efter lumpen jobbade han mer än heltid och lärde sig grundläggande redovisning och revision, samtidigt som han pluggade ikapp.

– Jag började tänka att jag ändå kanske skulle satsa på att bli auktoriserad revisor. Dår får man ett kvitto på sina kunskaper.

När han hade varit fem år på EY blev han som 25-åring erbjuden att bli gruppchef över en nystartad tillväxtgrupp. Det kunde han inte tacka nej till.

– Det var väldigt spännande!

Så småningom blev han auktoriserad revisor, skaffade egna klienter, byggde upp den grupp han var ansvarig för och började jobba med marknadsfrågor. Drömmen om att bli börsanalaytiker suddades snart bort.

– Nu har det gått drygt 22 år. Jag har fått många jobb i jobbet hela tiden, så det känns som att jag har haft flera anställningar.

– I grund och botten har jag alltid varit revisor, men sedan har jag ju haft olika linjeroller som gruppchef, sektionschef, suttit i Stockholms revisionsledning, varit näringsområdeschef inom den nationella verksamheten i Stockholm och suttit i EY:s nationella divisionsledning i Sverige.

Carlos Esterling är även ansvarig för EY Entrepreneur of the year i Sverige, som anses vara en av världens finaste utmärkelser man kan få som entreprenör. Det upptar ungefär en fjärdedel av hans arbetstid.

– Jag gillar ledarskap, människor och marknad. Det är så spännande möten med de här entreprenörerna.

Att han jobbar brett och tar alla chanser kanske beror på hans bakgrund.

Föräldrarna, mamma från Polen och pappa från Bolivia, kom till Sverige i början av 1970-talet från kommunismens Polen. Några år senare föddes Carlos på Engelbrekt allmänna BB på Östermalm.

Pappan hade en magisterexamen i ekonomi från universitetet i Warszawa. Men han fick aldrig något jobb inom sitt område, så han började arbeta i restaurangbranschen.

– Mamma jobbar med redovisning. Hon har hela tiden sagt att jag skulle satsa på studier. Jag har velat göra henne stolt, samtidigt som jag såg att min far aldrig fick chansen i Sverige.

Som ung ville Carlos Esterling vara som alla andra, därför tackade han bland annat nej till hemspråk i skolan.

– Nu i efterhand tycker jag dock min invandrarbakgrund kan vara en fördel. Jag kan nog hantera alla typer av människor. Det är en styrka och fördel, oavsett vad man jobbar med.

Uppväxten i Tumba söder om Stockholm präglades av mycket idrott. Han har bland annat spelat fotboll, handboll och schack på elitnivå och varit tränare i både schack och fotboll.

– Gör man saker på rätt sätt har man igen det sedan i näringslivet. Det brukar jag säga till min son som spelar på elitnivå. Även om du inte blir en Zlatan så blir du en vinnare ändå. För du lär dig hänsyn, respekt, sätta upp mål och uppnå dem. Uppstår det hinder måste du ta dig förbi dem. Du kan inte förlita dig på att andra ska serva dig, utan du måste nå målet. Det har jag haft mycket med mig i min karriär på EY.

Vad är den stora skillnaden inom revision idag jämfört med när du började?

– Något år innan jag började fick man ju inte sälja revision, inte marknadsföra sig, utan klienterna skulle komma till en. På den tiden var det kanske kamrerer som man rekryterade. Idag måste du få både en kamrer och en person som kan möta människor socialt, och det gäller inte bara vår bransch. Allt utvecklas hela tiden! Gör inte vi det, så gör konkurrenterna det. När jag blev gruppchef sökte jag inte den traditionella revisorstypen utan kameleonter, som kunde ta människor, för det trodde jag skulle funka på sikt. Och det visade sig vara rätt.

Digitaliseringen kan leda till att jobb försvinner inom redovisning och revision. Vad är dina tankar om det?

– Jag kan inte uttala mig om redovisning då det inte är mitt område. Men som revisor ska du bland annat träffa företagets ekonomiavdelning, ledning, styrelse och möta företagets aktieägare på årsstämmor, så det kommer alltid behövas revisorer.

Vad kan du ge för råd till unga människor som pluggar redovisning och revision?

– Jag var väldigt målstyrd som ung. När jag tittar i backspegeln så ser jag att samtidigt som jag haft kul genom jobbet så kanske jag glömde att leva utanför jobbet. Jag pluggade och jobbade för att snabbt nå mitt mål. När jag sedan nådde det blev det en tomhet, för då hade jag nått målet. Det är bra att sätta milstolpar, men man får inte glömma att leva och ha kul samtidigt, för det är en del av ens liv som bara försvinner.

Du blev utsedd till partner på EY som 33-åring. Yngste någonsin i Sverige. Hur ser du på det idag?

– Det kändes väldigt smickrande, lika smickrande som att bli gruppchef när jag var 25. Det var återigen ett kvitto, ett erkännande. Man känner sig gift med firman på något sätt. Det blir som en familj, där man ger och tar. Så det var stort.

Rent karriärmässigt, vad finns det kvar att uppnå? Tror du man kan växa och utvecklas med ett företag hela sitt yrkesliv?

– Även om jag jobbade 100 procent som revisor så skulle jag aldrig bli fullärd. Sedan gillar jag ju ledarskap och marknad som ett komplement till revisorskapet. Det ger mig hela tiden utmaningar. Så ja, man kan vara på EY livet ut bara i vår svenska firma, och möjligheten finns även globalt på EY.

– Många av våra medarbetare åker till andra kontor. Men jag skulle ha svårt att koppla bort Sverige, även om jag inte hade barn. Jag trivs så bra här.

Hur tycker du man ska gå tillväga om man vill göra en långsiktig resa i ett företag som du har gjort?

– Jag kommer tillbaka till idrotten. Man måste ta ansvar för sin egen utveckling. Att sitta i de utvecklingssamtal vi har på firman och hoppas på att man ska bli coachad helt rätt. Nej, det går inte. Man är ändå två om det, och man måste ta egna initativ. Det måste komma inifrån, man måste göra det man tycker är roligt, och samtidigt föra en dialog med sina överordnade.

På tal om idrotten, hinner du träna?

– Absolut. Jag gör det för att orka prestera i jobbet. Det blir fyra gånger i veckan, då löptränar jag och går på gym.

Kan man vara högpresterande utan att träna?

– Nej, jag tror inte det. Jag tror man måste tänka på vad man äter och så vidare, precis som inom idrotten. Det som ger mig energi också är naturligtvis mina tre barn och att följa med på deras idrott, men det blir på helgerna.

Avslutningsvis berättar han om ännu ett projekt som han är delaktig i, EY Sport Business.

– Vi hjälper idrottsklubbar, men även professionella elitidrottare. Efter karriären kan de ha hundratals miljoner på banken men ändå känna sig tomma. De vill göra något, komma in i ett sammanhang. Därför är vi med i ett samarbete med Handelshögskolan och Cruyff Institute kring det ettåriga entreprenörsprogrammet Management Diploma for Athletes.

– Det ger en kick för mig! Man gör något som är bra för individer, och bra för Sverige, säger Carlos Esterling.

Andersson Gustafsson (AG) ligger i NK-huset i centrala Stockholm. Förra gången jag gjorde en intervju på en av stadens advokatbyråer så kändes kontoret en aning spartanskt, men det upplever jag inte alls här. På AG, som är specialiserad inom bygg- och entreprenadrätt, känns det rymligt och luftigt, med en lätt air av effektivitet.

Här jobbar advokaten Anders Skägg sedan snart fem år tillbaka. När vi möts i ett av konferensrummen är min första tanke att han ger ett äldre intryck än sina 27 år. Han ser kanske inte så mycket äldre ut, men verkar mogen och rejäl. Pålitlig.

Att det blev juridik från början var dock absolut inte glasklart.

– Jag visste inget om juridik och det var egentligen inget jag alls hade tänkt mig. Jag hade sökt till Handelshögskolan i första hand, men kom inte in.

Juristlinjen på Stockholms universitet var andrahandsvalet, och där kom han in. Att jobba på byrå kanske ändå kunde vara roligt, tänkte han.

Vilka insikter fick du under utbildningens gång?

– Jag kände ganska direkt att det var kul att hålla på med juridik, så det var helt naturligt att fortsätta. Jag hade lite tankar på att ta ett sabbatsår, men någonstans började en skoltrötthet att byggas upp lite, så jag tänkte att jag skulle bli klar med detta och inte tillbaka till skolbänken.

Rätt tidigt stod det klart att det var affärsjuridik han ville satsa på.

– Jag ville söka mig till advokatbyrå som första jobb. I takt med att jag fick lite insikt i vad man gör på en affärsjuridisk byrå tänkte jag att lite ekonomi också kunde vara bra.

Målet var en kandidatexamen i ekonomi,  och efter två år på juristlinjen började han läsa parallellt.

Det är väl ganska mastigt med två tunga utbildningar samtidigt?

– Ja, det var det, men jag hade inte samma ambitionsnivå med betygen på ekonomlinjen. Vissa kurser var mer intressanta än andra och de som inte var så intressanta fick verkligen komma i andrahand.

Termin åtta på juristlinjen åkte han och en kursare på en utbytestermin till Australien.

– Det var ett jättefint universitet i Brisbane, men att komma från att plugga dubbelt och jobba extra hemma så var det förhållandevis slappt.

Två och ett halvt år innan avslutade studier satte Anders Skägg sin fot på AG för första gången. Han hade fått jobb som sommarnotarie. Att det blev just den byrån var ingen tillfällighet. Pappan, som driver ett byggföretag och hade erfarenhet av AG, hade tipsat.

Under uppväxten hade Anders Skägg jobbat extra som plattsättare i företaget.

– Så byggbranschen är lätt att ta på för mig. Jag förstår processerna som jurist, och tycker det är jätteintressant.

Sommarjobbat övergick sedan till ett extrajobb en dag i veckan under terminerna, då han bland annat tog hand om byråns Knowledge Management-arbete. Det vill säga uppdatering av biblioteket, rättsfallssamlingen och den interna databasen, med mera. 

– Det var perfekt för mig, berättar han.

Hösten 2011 var han klar med studierna och fick samtidigt löfte om jobb på AG. Men han slängde även ut krokar till andra byråer för att se om de kunde matcha AG. Det ledde till fyra bra erbjudanden, men inget av dem var inom något område som han riktigt brann för.

– Jag var mest sugen på att börja på Andersson Gustafsson, för jag trivdes svinbra, så det kändes helt rätt att börja här. 

Att det skulle vara svårt för affärsjuridiska byråer att locka unga talanger är inget som Anders Skägg känner till. Han menar att om så är fallet så kanske det beror på att yngre blir avskräckta av de långa arbetsdagarna som gäller på byråerna. En större utmaning tror han handlar om att få de unga att vilja stanna längre än två-tre år.

– Jag tror att många är rädda för tanken att stanna hela livet på samma byrå, utan det ska vara karriär iform av att byta jobb och testa något nytt.

Hur ska byråerna lyckas med detta? Har du något tips?

– Personligen har jag alltid känt att jag blir sedd, fått nya utmaningar och stimulerande arbetsuppgifter i takt med ökad kunskap. Jag tror återkoppling är viktigt också, så att det blir en bra dialog mellan arbetsgivare och medarbetare. På så sätt kan man fånga upp om något går och gnager hos någon, eller ett groende missnöje, om det finns det.

Tror du att det är svårare för kvinnliga jurister att göra byråkarriär?

– Jättesvår fråga. Jag vill inte tro det. Jag ser inga sådana mönster i vår verksamhet. Men det ska bli intressant att se i framtiden med tanke på att det är fler kvinnor på juristlinjen, och i regel fler kvinnliga biträdande jurister som anställs på byråerna. Om sju-åtta år har vi garanterat svaret på om det är så eller inte. På vår byrå har det skett ett jättejobb med jämställdhetsarbetet bara sedan jag började.

AG har vuxit kraftigt på senare år. Från cirka 20 jurister och 70 miljoner kronor i omsättning till 55-56 jurister och cirka 155 miljoner kronor i omsättning. Från entreprenadrätt till en fullservicebyrå för bygg- och fastighetsbranschen.

– Det har varit en jätterolig resa att vara med på. Nu skulle jag tro att vi är ett av de 15 största advokatkontoren i Stockholm.

Och nu ska du bli partner om knappt två månader...

– Ja, det stämmer bra.

Hur gick det till? Kom det ett erbjudande som en blixt från en klar himmel?

– Nej, det ska jag inte säga. Jag blev ju inte advokat förrrän i mars-april förra året och innan dess tänker man ju inte ens tanken att bli delägare. Man ska ju först jobba x antal år och bygga upp sitt eget case, ungefär.

Men tankarna på att bli delägare började dyka upp kring förra årsskiftet berättar han.

– Det gick bra på jobbet och jag hade hand om väldigt stora klienter inom den nischen jag jobbar med. Jag handledde redan biträdande jurister och hanterade ärenden som om jag hade delägarkompetens, och då började jag tänka att det kanske var lika bra att sikta på det.

Så du flaggade för att du var intresserad? Eller hur går det till?

– Jag visste knappt själv hur det går till. Det normala är nog att man har jobbat ett tag, har varit advokat, visar upp att man drar in klienter i viss utsträckning till byrån, är mer värdefull än att bara få lön. Det är väl grundmekanismen i att bli delägare.

– Jag ska inte säga att jag drivit frågan jättehårt själv, men drivkraften för en anställd jurist ligger ju mer i ens egens insats än hur det går för byrån i stort. Medan jag kände det som att jag ville flytta fokus från att jobba egna timmar till att bygga en bra grupp. Så jag tror att det vuxit fram gemensamt hos både mig och min chef att det enda rätta nästa steget är att sluta vara biträdande jurist.

Du vill ta ett större ansvar.

– Ja, för den gruppen som jobbar med ungefär samma saker som jag själv jobbar med, vilket innebär avtalsskrivning inom entreprenadjuridik.

Är det ett karriärsteg att bli partner?

– Absolut! Det är det. Sedan kan det ibland kännas att det kommer väldigt tidigt. Jag har jobbat fem år, är 27, fyller snart 28. Direkt tänker jag: Vad är nästa steg? Jag tycker dock fortfarande att det dagliga juridikarbetet är kul och det vill jag fortsätta med jättelänge till. Även om man är delägare på pappret och har lite andra drivkrafter än när man är anställd så tänker jag jobba vidare på samma sätt.

Du måste ju bevisligen vara en mycket duktig jurist som kommit så långt i unga år. Vad är det som gör att du lyckats så bra? Är det att du har ett genuint intresse för de frågor du jobbar med?

– Jag tror dels att det är ett genuint intresse av arbetsområdet och den bransch man befinner sig i. Jag tycker det är roligt att gå på gatan och titta upp mot en cool byggnad och tänka att det där har jag varit med i sedan första spadtaget. Där känner jag att jag varit rätt ute med val av inriktning.

– Sedan kan man inte sälja på erfarenhet när man är ung, så för mig har det handlat om att visa intresse, att orka dyka ner i beskrivningar och ritningar, att orka vara stand-by när det är bråttom och korta ledtider, men också att höra av sig och fråga hur det har gått. Så tillgänglighet, intresse och lite ungdomlig glöd tror jag har tilltalat många i den här branschen där det är lite snabba puckar och högt tempo.

– Jag brinner lätt för klientens sak, om de andra bli trötta i slutet av projektet ska inte jag bli det så att man snubblar på mållinjen, utan verka för att ta det i mål.

Finns det något du skulle vilja bli bättre på?

– Ja, det finns mycket jag skulle vilja bli bättre på. Till exempel vissa saker inom juridiken, då skulle jag kunna få ett ännu bättre helhetsperspektiv över det här segmentet som spänner över väldigt mycket.

– Jag tror även att alla juniora delägare, och även biträdande jurister som måste lära sig att handleda andra, måste bli bättre på att planera. Det tycker jag att jag är bra på redan, men också våga släppa ifrån. Det måste inte alltid vara på mitt sätt. Man måste låta folk göra det på sitt sätt. Det ska bli rätt, och vara en kvalitativ produkt, men det finns olika sätt att nå dit. Sådana saker är nyckel till att kunna växa. Låta andra göra med sitt upplägg och ställa sig bakom det. Att våga låta andra sätta sin prägel på saker utan att lägga sig i det, där finns det mycket tid och timmar att tjäna.

Om du skulle blicka framåt: Vad händer 2017?

– 2017... Då ser jag framför mig att jag tillsammans med de andra delägarna i den gruppen jag arbetar i jobbar mycket med tillväxt, att sätta gruppen, kompetensutveckling. Jag ser framför mig att jag fortsätter jobba ganska intensivt i de ärenden vi har. Sedan vet jag faktiskt inte så mycket mer vad man gör som delägare. Men det ska bli kul att få vara en del av byråtänket och lägga upp strategin, inte bara i gruppen, utan för hela byrån.

Rent privat: Är du sugen på att bilda familj?

– Ja, absolut. Det är en önskan som ligger i närtid. Det har aldrig funnits någon tanke att bara vara på jobbet. Man måste ha ett liv vid sidan av också. Det viktigaste är att inte behöva tacka nej till roliga saker. Sedan har jag inga problem med att jobba mycket där emellan. Men när man bildar familj måste man planera om lite i tillvaron. På så sätt känns det skönt att man har gjort de här åren redan vid den här åldern. Det måste jag säga, det känns bra, säger Anders Skägg.

Stockholmsbördige Carl Broström reste mycket under uppväxten och tillbringade bland annat ett år på High School i USA.

– Det öppnade mina ögon för möjligheterna utanför Sverige, berättar han.

Efter gymnasiet blev det militärtjänst i Norrland och civilekonomutbildning på Handels. Parallellt med studierna startade han ett IT-bolag.

Karriären inleddes sedan på Boston Consulting Group (BCG) i Stockholm där han jobbade i fem år som konsult. Livet var väldigt trevligt, men kändes samtidigt förutsägbart. Den livsstil han eftersträvade var svår att ha.

– Att cykla iväg i motvind och regn för att spela tennis klockan tio under höstkvällarna började kännas motigt.

Redan från tidig ålder hade han varit sugen på att leva och arbeta utomlands, och han längtade efter en förändring. Efter att ha känt sin flickvän (numera fru) i fyra månader frågade han om inte hon var sugen på att flytta till Australien.

– Vi funderade på ett antal alternativ runt om i världen innan vi beslutade oss för Sydney. När jag gick in till den dåvarande chefen för BCG i Stockholm och bad om att få säga upp mig kändes det som ett stort beslut. Så här i efterhand känns det som ett litet och helt naturligt steg i livet.

– Sydney är unikt på global nivå eftersom du kan bo på stranden, njuta av den fantastiska miljön och samtidigt ha en utmanande karriär. Här har du möjlighet att utöva alla sporter året runt.

– Allt är väldigt lättillgängligt vilket gör att du kan paddla kajak eller surfa innan jobbet. Även om karriären fortfarande är en viktig del så är det många fler delar av vardagen som är härliga.

Vad jobbar du med?

– Jag började arbeta med DavidThevenon, min nuvarande kompanjon, när jag kom ner till Sydney 2006. Första åren var jag anställd, sedan hade vi ett vinstdelningskontrakt där vi delade på vinsten under många år. 2013 startade vi managementkonsultbolaget Advancy, som vi äger 50 procent vardera.

– Vi är nu del av ett internationellt nätverk med åtta kontor på fem olika kontinenter. I Australien arbetar vi främst med internationella konsumentvaruföretag och Private Equity bolag kring frågor som tillväxt, lönsamhet och investeringar. Min vardag delar sig mellan affärsutveckling, att driva projekt och att utveckla Advancy.

– I Sverige levde jag mycket för nästa semester. När en semester var slut började jag planera för nästa. I Australien har jag inte alls samma behov av semester då det även efter tio år känns lite som semester hela tiden.

Vad skulle du säga krävs för att göra karriär i Sydney?

– Ungefär samma saker som i Sverige: långsiktighet, fokus och hårt arbete. Australien har inte haft en lågkonjunktur på 25 år. Överlag är folk mindre fokuserade på arbete och karriär vilket gör det relativt lätt att lyckas som svensk. Folk pratar nästan aldrig arbete på sociala evenemang.

– Jag spelade beachvolleyboll med tre killar under två år innan vi diskuterade arbete. Det visade sig att en av killarna designade super yachts, en annan hade grundat två börsbolag och den tredje arbetade som manlig strippa! Nätverk är som på alla ställen väldigt viktigt och det är viktigt att snabbt lära känna rätt personer vilket leder till en positiv spiral i arbetslivet.

Vilka är de största skillnaderna mellan svenskt och australiensiskt arbetsliv?

– Australien är mer hierarkiskt än Sverige. Under de första åren var det en omställning att vara chef då ens beslut inte ifrågasätts och diskuteras alls på samma sätt som i Sverige. Australien är tyvärr väldigt långt efter Sverige vad gäller jämställdhet. I de flesta mötena jag deltar i är det bara män närvarande. Det är väldigt tråkigt och Australien har en lång väg att att gå inom detta område.

– Men överlag finns det en underliggande positiv kraft i ekonomin vilket gör att det mesta av det jag arbetar med handlar om tillväxt. I Sverige handlade mycket av det jag arbetade med om nedskärningar, vilket är betydligt tråkigare.

Vad är svårast med att göra karriär utomlands?

– Att inte ha ett professionellt nätverk är absolut den största utmaningen. Du får ingenting gratis utan måste ständigt skapa dina egna möjligheter.

Vilket är ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Helt klart att flytta utomlands och starta mitt eget företag. Det har gett mig och min familj fantastiska möjligheter och en balans i livet.

Tror du att du kommer återvända till Sverige någon dag?

– Efter tio år med sommar åtta månader om året och vintrar som ofta är bättre än den svenska sommaren tror jag att det är osannolikt. Familjen trivs fantastiskt bra och möjligheterna för oss alla är betydligt större i Australien, säger Carl Broström.
 

Vid tidpunkten för intervjun har årets första snöoväder tagit Stockholm på sängen. Tunnelbanan går långsamt och jag inser att jag inte kommer hinna i tid. Innan jag får upp telefonen ur fickan för att meddela detta ringer Julie Chatterjee själv upp från andra sidan stan och säger att hon sitter fast i trafiken. "Så ingen stress", säger hon.

Jag pulsar mig fram från Odenplan till OKQ8 Scandinavias huvudkontor, som har valt en annorlunda entrélösning. Den går nämligen via en drivmedelsbutik där man får skriva in sig. Jag hinner inte vänta länge i det lilla väntrummet förrän Julie Chatterjee dyker upp.

Hon ger ett vänligt och trevligt intryck. Intelligent. Ser yngre ut än sina 39 år. Hon bjuder på kaffe från butiken (väldigt gott ska det visa sig), och sedan beger vi oss till ett bokat konferensrum som ligger vägg i vägg.

Julie Chatterjee berättar att hon precis varit och lämnat sina bägge döttrar på dagis och skolan.

– Min man gör också karriär, så vi har ett schema hur vi ska hämta och lämna. Det fungerar bra. Jag tycker att vi har ett jämställt förhållande, säger hon.

Tror du att dina manliga kollegor gör på liknande sätt?

– I min nuvarande ledningsgrupp är vi fyra kvinnor som har mindre barn och två män med äldre barn. Men det jag har erfarit tidigare från ledningsgrupper inom OKQ8 är att männen haft ett jämnt fördelat ansvar med fruar som gjort karriär. Vissa har haft barnflickor och vissa har gjort som oss. Så jag upplever inte att de män jag träffat har haft några fördelar.

Det är ju fortfarande många färre kvinnor på höga befattningar i samhället. Tvekar kvinnor inför att klättra för att de tror att det är svårt att kombinera med familjeliv?

– Svår fråga. Jag tycker att på OKQ8 så har det ändrats väldigt mycket sedan jag började, om man tittar på kvinnliga chefer och kvinnor på höga positioner. Jag ser att kvinnor vill och är duktiga, och får olika positioner för att de är duktiga, inte för att de är kvinnor.

Hur har det sett ut tidigare på OKQ8?

– 2009 fick jag min första chefsposition. Då satt jag i detaljhandelsdivisionen, och i den ledningsgruppen var jag den enda kvinnan. Men nu är det helt annorlunda.

Hur märks det?

– Det är många fler kvinnor på höga befattningar i bolaget.

Påverkar det företaget tycker du?

– Ja, det tycker jag absolut. Jag tror att det är bra med en mix, både av kön, etnicitet och så vidare, för då får man en helt annan dynamik och helt annan förståelse för marknaden. För vi representerar ju olika delar, och någonstans är vi ju själva också kunder. Så jag tror att det är viktigt med en blandning, och det märks i kulturen och hur OKQ8 har utvecklats till det väldigt mycket mera positiva kan jag tycka, som jobbat länge inom bolaget.

I ryggsäcken har Julie Chatterjee en magisterexamen i maskinteknik från KTH.

– Fördelen med den utbildningen är att man lätt kan förstå sammanhang och plugga in sig på de delar som man inte haft med sig. Nu kanske jag generaliserar, men jag tror att alla som har en ingenjörsbakgrund är vana att läsa mycket och kan extrahera det viktigaste och applicera.

Första jobbet var på Ericsson. Där stannade hon några månader tills hon, som en av två bland 1 200 sökande, blev antagen som trainee på OKQ8. Programmet, som var på nästan två år, gav en inblick i företagets olika verksamheter.

– Det var fantastiskt och väldigt lärorikt, och det som var så bra var att man snabbt förstod vad man tyckte var roligt.

Vad fastnade du för?

– Efter traineeprogrammet fick jag mitt första fasta jobb på finansbolaget, och det var ett av de områden som jag hade tyckt var roligast. Jag hade ingen erfarenhet av finans sedan tidigare, men redan då gillade jag de finansiella produkterna som vi hade. Mitt uppdrag blev att implementera Basel II, de nya kapitalteckningsreglerna.

Vad var det med finans som lockade?

– Jag gillar siffror och är väldigt analytiskt lagd, och han som var chef på den tiden var väldigt inspirerande. Han var en person jag ville jobba med.

Nästa roll blev hennes första chefstjänst. Det var på detaljhandelsdivisionen, den stora delen inom företaget.

– Där blev jag konceptansvarig för alla bilistiska tjänster på stationerna, till exempel biltvätt och biluthyrning.

Bilistiska? Jag tror aldrig jag har hört det ordet förr.

– Det är nog ett OKQ8-ord, säger Julie Chatterjee och skrattar.

Hur var det att bli chef?

– Det var jätteintressant. På den tiden var alla jag blev chef över mycket äldre än jag och hade varit jättelänge inom bolaget. Jag kunde ingenting om bilistiska tjänster och fick lära mig den hårda vägen. Men redan då var jag intresserad av att utveckla affären, och det hade även funnits med på finansbolaget. Det var nog det jag fastnade för mest. Det fanns en anda av utveckling.

Sedan gick du vidare till en dansk-svensk position...

– Ja, det var när man slog ihop Sverige och Danmark 2012. Då blev jag ansvarig för affärsutvecklingen i båda länderna. Det var en helt ny post som man införde för att se bortom drivmedlet, när det försvinner, och vad som då ska bli OKQ8:s kärnaffärer.

Lever företaget med den tanken hela tiden? Att det fossila kommer försvinna?

– Ja, absolut. Och man är väldigt omfamnande kring nya typer av drivmedel, som el och så. Det är ingen på företaget som säger "nej, det ska vi stoppa", utan det handlar om hur vi ska omfamna det och hjälpa till. Det är väldigt stort fokus på det, och det är kul att få jobba i ett företag som är gammalt men ändå tänker nytt.

Vad är det med just affärsutveckling som är så kul?

– Jag är kreativ, men jag gillar också när det händer något nytt, när vi utvecklas. Jag är ingen förvaltare, absolut inte.

Vad minns du från den tiden?

– Jag reste mycket och det jag kommer ihåg, för att ge mycket cred till OKQ8, är att jag gick på mammaledighet i samband med att jag fick tjänsten. Jag berättade det här för min chef och då sa hon att vi låter tjänsten vara vilande tills du kommer tillbaka. Det kändes fantastiskt!

Vad säger det om OKQ8:s värderingar?

– Massor. Samma sak var det när jag blev chef första gången, då blev jag också gravid efter tre månader.

Efter tio månader blev Julie Chatterjee erbjuden vd-tjänsten på OKQ8 Bank, och hon är även Head of Card Services för Danmark och Sverige.

Hur skiljer sig de här rollerna från det du gjort tidigare?

– Man är mycket mer operativ jämfört med business development. Det är mycket här och nu. Sedan har vi alla i banken ett driv att utveckla affären och hjälpa kärnverksamheten.

Vad är utmaningarna för banken i dagsläget?

– Som för alla banker är det att följa alla dessa complianceregler och göra det på ett korrekt sätt. Där gör Finansinspektionen ingen skillnad på om man är liten eller stor, säger hon.

Vi byter tema och kommer in på ledarskap. Julie Chatterjee berättar att tanken på att bli chef har funnits med hela livet.

– Ända sedan barnsben har jag haft en dröm att leda.

Föräldrarna är från Indien och har alltid uppmuntrat båda sina barn.

– För dem har det varit väldigt viktigt att både jag och min bror skulle utbilda oss. Så att bli chef har alltid varit målet någonstans.

Jag läste om ditt sätt att leda i en DN-artikel om dig. Vad skulle du säga kännetecknar din ledarstil?

– Min devis är att vi tillsammans är starkare. Så det är mycket teamkänsla, och jag är väldigt prestigelös, om jag får säga det själv. Jag känner mig som en i gänget. Det är vad jag tror på.

Finns det inte en risk när man klättrar högt i karriären att man ändrar attityd och lägger sig till med beteenden, och kanske börja tycka att man är förmer?

– Jag hoppas verkligen inte att det är någon som upplever det om mig, för jag känner mig verkligen inte så. Jag har varit i bolaget så länge, och vi har inte en sådan kultur heller. Jag tror inte det är någon av de höga chefer som jag känner som sitter på några höga hästar. Jag är ödmjuk, både inför företagets högsta ledning som satt mig på den här positionen, och mina övriga kollegor och medarbetare.

Vad tycker du har varit den största utmaningen, svårast, under de här åren? (Här tänker hon verkligen till)

– Svårast...

Får man kämpa mer och bevisa sig mer för att man är kvinna och har invandrarbakgrund?

– Jag har alltid visat att jag vill, och det har jag varit öppen om mot alla. Att jag vill göra karriär. Så jag har inte personligen känt att det har varit svårare, men självklart måste man ju vara duktig och ambitiös. Annars går det ju inte. Men jag kommer ihåg när jag var ensam kvinna första gången i ledningsgruppen, då kände jag mer att jag behövde bevisa mig, för jag var även ung kvinna med invandrarbakgrund. Jag fick alltid göra mer för att kunna övertala i vissa saker än vad kanske andra i den gruppen behövde göra. Det var något jag kände då, men det har aldrig hindrat mig, utan mina förslag har alltid varit välgrundade. Så jobbar jag fortfarande. Sedan tycker jag att klimatet är annorlunda idag, och på den tiden tror jag inte heller att någon gjorde detta med avsikt, verkligen inte. För då hade jag ju inte ens fått chansen.

Julie Chatterjee är född och uppvuxen i Sverige, men har varit mycket i Indien. Hon talar bengali, är hindu och tycker det är viktigt att hennes barn lär sig den indiska kulturen.

– Jag är mer svensk än indisk, men är nog en liten blandning. Är stolt över min bakgrund, absolut, säger hon.

Tror du att du kan vara en förebild, ett föredöme för unga tjejer och killar med liknande bakgrund?

– Jag hoppas det och är gärna det. För allt är möjligt. Men det handlar om att man måste vilja. Sedan kan det vara omständigheter, och ibland också tur, men om man inte har viljan och drivkraften så kommer det inte att fungera tror jag.

Du har ju varit på OKQ8 i princip hela ditt yrkesliv... Hur känns det? (Frågan utlöser ett spontant skratt)

– Jag har ju varit kvar för att jag har fått så många utmanande tjänster. Jag har inte känt mig färdig eller klar, utan att det har alltid kommit något nytt. Och jag har verkligen jätteroligt på jobbet. Det tror jag är en ledarskapsdevis som jag också har: "Jag har roligt på jobbet. Jag har roligt med mina kollegor och medarbetare." Det är också en sak som genomsyrar, även om det självklart går upp och ner.

Du pratade om det fossilfria innan... Vad tror du om framtiden för bolaget?

– Ja, den är ju väldigt intressant. OKQ8:s "Why" är att vi är möjliggörare för människors rörelse. Det har vi alltid varit. Än så länge är det mycket drivmedel, men det kommer nog se annorlunda ut i framtiden. Fast jag tror att drivmedel kommer hänga kvar ett tag till också.

När det gäller banken, tror du att ni kommer fortsätta vara en nischbank?

– Jo, men det tror jag. Det kommer vi vara. Jag tror att det finns plats för flera olika typer av banker och vi ska möjliggöra rörelse. Det är vår nisch, säger Julie Chatterjee.

Jana Nackbergär uppvuxen i Stockholm och läste först spanska och internationella relationer på Stockholms universitet innan hon började på juristlinjen i Uppsala.

– Jag visste redan tidigt att jag ville hålla på med internationella frågor. Under studierna läste jag en utbytestermin i Holland och inriktade mig på EU-rätt och internationell handel, berättar hon.

Utlandsterminen gav blodad tand och ledde till examenspraktik på Sveriges EU-representation i Bryssel.

– Jag trivdes fantastiskt bra där och lärde mig otroligt mycket.

Efter juristexamen fick hon jobb på Kommerskollegium i Stockholm, en myndighet som är specialiserad på internationell handel och EU-frågor, vilket passade som handen i handsken. Samtidigt lockade Bryssel väldigt mycket, så när möjligheten kom att flytta tillbaka dit var beslutet inte svårt att fatta.

– När jag först flyttade ner jobbade jag på EU-kommissionens handelsdirektorat, och blev sedan erbjuden den tjänsten jag har nu.

Berätta om ditt nuvarande jobb.

– Jag arbetar för en industriorganisation som representerar läkemedelsbranschen i EU. Min roll i det internationella teamet går ut på att representera våra medlemmar i EU-sammanhang för att förenkla marknadstillträde för våra företag utanför unionen.

– Detta innebär konstant kontakt med EU-kommissionen, EU:s medlemsstater och även regeringsföreträdare på de relevanta marknaderna, så det blir en hel del resande.

– På det stora hela handlar det egentligen om internationell lobbying för bättre marknadsvillkor för läkemedelsföretag. Så man skulle väl kunna säga att jag är en "lobbyist", även om jag inte riktigt tycker om det uttrycket.

Vad skulle du säga krävs för att göra karriär i Bryssel?

– Språkkunskaper, vassa armbågar och självförtroende. Bryssel kryllar av välutbildade "young professionals" och som svensk inser man snabbt att konkurrensen är hårdare än hemma. Så det gäller att kunna sälja in sig själv ordentligt och ha lite jävlar anamma.

– Det är också mycket viktigt att vara bra på engelska, och gärna franska. Där upplever jag att vi svenskar har gott rykte jämfört med andra nationaliteter, likaså vad gäller punktlighet och arbetsmoral.

– Att vara stresstålig och villig att jobba långa arbetsdagar är också viktigt, det kanske låter som en klyscha men tempot är mycket högre än hemma.

Vilka är de största skillnaderna mellan svenskt och belgiskt arbetsliv?

– Tempot i den så kallade "EU-bubblan" upplever jag som sagt som mycket högre än i Sverige, och det finns ingen övertidsersättning eller liknande.

– Å andra sidan är möjligheterna oändliga. Man får mycket ansvar från början, får resa och framförallt dynamiken på arbetsplatsen med kollegor från hela Europa är oersättlig. Så det gäller att vara flexibel och lära sig att arbeta med olika nationaliteter, vilket man också lär sig väldigt mycket av.

Vad tycker du är svårast med att göra karriär utomlands?

– Hela systemet är ju annorlunda än vad man är van vid vad gäller till exempel försäkringar, sjukvård och banker. Det administrativa är mycket krångligare på ett främmande språk, så det tar tid att vänja sig och få grepp om hur allting fungerar.

– Sedan har man ju inte det sociala skyddsnätet utomlands på samma sätt med vänner och familj. När man flyttar utomlands får man också räkna med att det tar tid att bygga upp relationer, och då Bryssel är en expat-tät stad så det gäller det att räkna med att det är mycket större omsättning på folk. Många stannar bara kortare perioder. Å andra sidan får man nya bekantskaper från hela världen.

– Jag upplever också att det är en annan jargong på arbetsplatsen, arbetet är mycket mer prestationsinsriktat och det kan vara mer konkurrens än hemma, så det kan vara en omställning om man kommer direkt från en svensk arbetsplats. 

Vilket är ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Definitivt att flytta utomlands. Det ansvar och de möjligheter jag har fått att utvecklas och växa i min karriär, resandet och det internationella kontaktnätet hade jag aldrig fått om jag stannat i Sverige. Man växer också enormt som person när man är utanför sin komfortzon och måste utmana sig själv hela tiden i en främmande miljö.

Tror du att du kommer återvända till Sverige?

– Arbetslivet i Sverige har många fördelar, särskilt om man vill ha en viss work/life balance. Om rätt erbjudande kommer med möjlighet att tillämpa de erfarenheter jag har från utlandet, då kan jag absolut tänka mig att återvända till Sverige, säger Jana Nackberg.

Sofia Svensson blir ny finanschef och vice vd i investmentbolaget Midway Holding, enligt ett pressmeddelande. Hon arbetar idag som affärsutvecklingsansvarig inom bolaget och börjar på sin nya tjänst 1 maj.

Sofia Svensson efterträder Leif Göransson som lämnar befattningen efter nära 30 år.

Deloitte är en attraktiv arbetsgivare för de studenter som drömmer om att få en bra start i sin karriär. Varje år rekryteras cirka 200 nyexaminerade till revisions- och konsultbyrån. 

Realtid.se publicerade nyligen en artikel om att byrån lockar mer än revisorsuppdraget.

– Studenterna pratar inte så mycket om att de vill bli revisor eller att de vill arbeta med redovisning och granskning längre. Istället pratar de om vilken revisionsfirma som de vill arbeta på. Det är byrån som lockar mer än själva uppdraget som revisor!

Det sa Pernilla Broberg, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad och Linköpings universitet, till Realtid.se.

Bilden som framkommer i artikeln om vad som lockar studenter till första jobbet stämmer väl överens med vad Anna Pontén, partner på Deloitte och hennes kollegor upplever när de träffar studenterna på universiteten.

– Det är svårt för studenter att skaffa sig en exakt bild av arbetsuppgifterna på det första jobbet, säger hon.

Många som inleder en professionell karriär som revisorsassistent inser snart att revisorsrollen är bredare än vad de har förväntat sig. Många upptäcker också att det finns alternativa vägar i branschen, menar Anna Pontén. Hon anser att omsättningen bland nyexaminerade på byråerna är naturlig men att det är viktigt att följa upp varje enskild medarbetares beslut.

– Om man tror att en student som aldrig har jobbat kommer att stanna kvar på samma företag resten av sin karriär har man orimliga förväntningar. Genom vårt gedigna utbildningspaket och andra personalfrämjande aktiviteter är vi attraktiva bland studenterna och jag tror att det är en styrka att vi kan erbjuda nyexaminerade studenter olika karriärvägar, eftersom de inte känner sig låsta då.

Deloittes modell bygger på att man snabbt ska kunna bidra till verksamheten. Genom att balansera utbildningsinsatser och praktiskt arbete kan även en ny medarbetare lämna ett viktigt bidrag i klientuppdraget.

Under senare år har det blivit vanligare att byta inriktning inom företaget, upplever Anna Pontén. Det är inte ovanligt att man byter från revisorsinriktningen till någon konsultavdelning där man arbetar operativt med ekonomifrågor eller med företagstransaktioner. Om man byter till ett externt jobb är det ofta roller som controller eller affärsutvecklare i näringslivet som lockar.

– Det är sällan man byter till en konkurrent, vilket är ett gott betyg för oss. Det är inte heller ovanligt att konsulter kommer tillbaks efter några år.

För att locka fler till revisorsyrket är det viktigt att man luckrar upp de akademiska kraven som man ska uppfylla för att bli auktoriserad revisor, anser Anna Pontén.

– De svenska kraven är striktare än i många andra länder, vilket hämmar oss. Jag tycker att det är positivt att branschen för en dialog med Revisorsinspektionen om hur vi ska kunna öka vår rekryteringsbas och bredda kompetensen på de personer som vi tar in. Inte minst kommer det att öka mångfalden, vilket är positivt.

Det framgår av ett pressmeddelande från myndigheten på fredagen.

Därmed finns det nu 5.247 nya företag i Sverige, jämfört med 4.629 under under motsvarande månad förra året. Samtliga företagsformer utom handelsbolag ökade i augusti. Handelsbolag är dock fortsatt den vanligaste typen av nystartsföretag.

– Nyföretagandet ökade med drygt 6 procent under 2016. I år har nyföretagandet totalt sett minskat, men bara med 0,1 procent. Efter återhämtningen i juli och augusti är vi nu i princip tillbaka på samma höga nivå som under 2016, säger Ulf Karnell, kommunikationschef på Bolagsverket, i en kommentar.

Nyföretagandet ökade i 16 av 21 län under augusti. Största ökningen hade Gotlands län med plus 81,3 procent och Uppsala län med plus 78,7 procent. Största minskningen hade Kalmar län med minus 29,3 procent och Värmlands län med minus 16,1 procent.

Enskilda näringsidkare som enbart är registrerade hos Skatteverket finns inte med i Bolagsverkets statistik.

Nyföretagandet ökade även i juli och då med 8,2 procent, jämfört med samma månad 2016.

Forskningsinstitutet ECEPR och Reforminstitutet kartlägger i en ny rapport europeiska företag som konkurrerar med "tankekraft och kunskap".

Rapportförfattare är Nima Sanandaji, chef för ECEPR och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet. De har i sin tur fått ekonomiskt stöd från NC Advisory AB, rådgivare till Nordic Capitals fonder.

Och Sverige hamnar i topp före 27 andra europeiska länder.

Rapporten visar att landet med 87,1 så kallade "brain business-jobb" per 1 000 personer i arbetsför ålder ligger betydligt högre än det näst bästa landet, Danmark, där motsvarande siffra är 79,1. Studien visar också att Sverige lägger mest resurser på forskning och utveckling av de jämförda länderna.

I motsats till Storbritannien och Nederländerna är Sverige även starkt inom samtliga fyra brain business-områden som har studerats: högteknologi, it, avancerade tjänster och kreativa yrken.

Bland huvudstäderna i de studerade länderna kniper Stockholm även en hedrande andraplats bakom Bratislava. Enligt Stefan Fölster är “Stockholms den nordiska hubben när det kommer till företag inom programmering och högteknologisk tillverkning”

– Sverige liksom andra länder i Norden erbjuder en konkurrenskraftig miljö där bolag ges goda förutsättningar för fortsatt tillväxt och därmed skapandet av nya kunskapsintensiva arbetstillfällen, tillägger Nima Sanandaji.

Aktia Finans vd Christoffer Rosqvist blir Head of Bank Partnerships på Wrapp samt Country Manager i Finland. Även Jonas Strahl, Head of Finans & IT på Aktia Finans, ansluter till Wrapp.

Finska banken och finansbolaget Aktia erbjuder lösningar inom bank, kapitalförvaltning, försäkring och fastighetsförmedling. Bolaget inledde i mars i år ett samarbete med Wrapp och låter kunder koppla kontokort till handelsappen.

– Wrapp har möjlighet att bli Nordens nästa unicorn, med ett nytt synsätt på Performance Based Marketing genom att utnyttja dagens betalningssystem. Vi har tidigare sett det utifrån ett bankperspektiv, nu vill vi vara med och expandera och utveckla nätverket av samarbetspartners. Först i Norden och sen i resten av världen, säger Chistoffer Rosqvist, i en kommentar.

Wrapp är ett svenskt techföretag som erbjuder en belöningsapp som kopplas till betalkortet. Företaget grundades av entreprenörerna Hjalmar Winbladh och Aage Reerslev och det har i dag verksamhet i Sverige och Finland.

– Vi är glada över tillskottet och ser fram emot att Christoffer och Jonas ansluter till Wrapp. De har båda spetskompetens och värdefulla erfarenheter av den nordiska marknaden när det kommer till Mobile Banking och Payment Solutions. Vi vet eftersom vi har arbetat med dem under det senaste året, säger Wrapps vd Aage Reerslev.

Tjänstesektorn står för runt 75 procent av Sveriges BNP. Det visar den Invest Stockholm-sponsrade Swedish Fintech Report 2018 från Handelshögskolan som Realtid.se tidigare uppmärksammat.

"Varje regions prestation kan inte vara bättre än kombinationen av sin nuvarande talangpool och sin förmåga att attrahera nya talanger", skriver rapportens huvudförfattare Michal Gromek.

Fintechbolag måste vara både konkurrenskraftiga och leverera användarvänliga och ständigt förbättrade produkter, enligt rapporten. Här ligger Stockholm i framkant. Staden har även ett stabilt inflöde av talanger från främst Uppsala, USA och Storbritannien – och lyckas i hög grad behålla dem.

– Stockholm är en av de mest teknologiskt innovativa hubbarna i världen, jämförbart med Silicon Valley, säger Julian Mallmann, HR-chef på Berlinbaserade riskkapitalbolaget B10 och som intervjuats till rapporten.

Undersökningen har kartlagt över 3.000 Linkedinprofiler som angett att de jobbar på fintechbolag i Storstockholm – för att bland annat kartlägga deras utbildningsnivå, tidigare arbetsgivare och könsfördelning.

Ett innovationscentrum

Genomgången visar att nästan fyra av tio har affärsexamen och tre av tio teknisk examen. Tre procent har både en affärs- och teknikexamen, medan en av fyra har någon helt annan typ av utbildning.

Sex av tio har pluggat i Stockholmsregionen; mer än en av fem på Stockholms universitet, följt av KTH, Uppsala universitet, Handelshögskolan. Utanför huvudstaden är Lunds universitet vanligast. Mer än hälften har en masterexamen och knappt fyra av tio en bachelor eller filkand. Bara två procent har doktorerat och tre procent har enbart gymnasieexamen.

Stockholmsregionens många universitet stärker branschen, enligt Julian Mallmann på B10 i Berlin. Så även svenskars nyfikenhet på digitalisering och ny teknik. Landets kundorienterade banking-sektor intresserar också utländsk arbetskraft. Det befintliga ekosystemet för finansteknik, välkända fintechbolag och liberal ekonomi lockar också.

– [Fintech-talanger] arbetar hellre i innovationscentrum än i perferin. Handelshögskolan i Stockholm är också en attraktiv plats för rekryterare och många tyska studenter överväger att utbilda sig på svenska universitet, säger han i rapporten.

Han ser dock oroande tendens.

– Det verkar som att många [fintech-entreprenörer] vill skala upp snabbt och sälja fort. Jag saknar ambitionen att bygga något mer hållbart. Det verkar handla om att starta upp snabbt istället för att satsa långsiktigt. Samtidigt har svenskar en unik förmåga med digitalisering och konsument-centrerad innovation, säger Julian Mallmann.

Ojämställd bransch

Det är främst män i åldern 36-40 år som leder fintech-bolag i Stockholmsregionen. Branschen är ojämställd i största allmänhet. Bara 6 procent av fintech-vd:arna är kvinnor.

På mindre fintechbolag utgörs personalstyrkan bara av 32 procent kvinnor. På it- och utvecklingssidan är andelen ännu lägre, 17 procent. Och bara 15 procent av de ledande positionerna innehas av kvinnor. På större fintechbolag är nästan fyra av tio anställda är kvinnor. Men på it- och utvecklingssidan bara fyra av tio. Och en femtedel av de ledande positionerna innehas av kvinnor.

Mer än hälften har en vd eller grundare som är mellan 30-40 år. Genomsnittsåldern ligger på 40.

"Överraskande nog är de inte ledda av unga grundare. Färre än en av tio är yngre än 31 år", enligt rapporten.

Tre av tio har tidigare jobbat med finanstjänster, 14 procent med mjukvara och tolv procent med it-tjänster. Över 30 procent har angett "management" som främsta kompetens. Näst vanligaste är "affärsstrategi" och "projektledning". 

Ericsson vanlig ex-arbetsgivare

Största ex-arbetsgivare är Ericsson, där knappt fyra av tio jobbat. Näst flest, 18 procent, anger Handelsbanken, följt av SEB, Nordea, Swedbank, KTH och Länsförsäkringar. 

Rapporten visar att personalomsättningen på banker är låg. Bara 7,6 procent lämnade sin bankanställning 2015, enligt Nordic Bank Statistics. Totalt bytte 2.242 bankanställda arbetsplats inom ett år. Omkring 20 procent av dem gick till fintechsektorn. 

Närmare åtta av tio har engelska som andraspråk, följt av svenska, tyska, spanska och franska. Mer än en av tio har arbetat i annat EU-land; en av tre i London, följt av Köpenhamn, Oslo och Helsingfors samt Berlin och Lisabon.

6 procent har jobbat utanför EU innan. Flest, 9 procent, i New York, följt av San Fransisco, Los Angeles och Shangha, Damscus och Sao Paulo.

Kristina Myhre, jurist på SEB Private Banking, kommenterar:

Upplever ni att behovet av juridisk rådgivning ökar inom banken?

– Ja, i takt med den starka tillväxten av nya internationella regelverk i bank- och finansbranschen och lagstiftningskrav från bland annat EU så ökar behovet av juridisk kompetens för att kunna tolka, implementera och efterleva de nya regelverken.  Teknikutvecklingen, till exempel cloudlösningar via tredje part, driver även fram nya avtalsformer. Behovet av affärs- och privatjuridisk rådgivning mot kund är konstant efterfrågad.

Hur stor är den juridiska arbetsgruppen inom banken idag?

– Vi är cirka 125 jurister inom koncernen fördelade på våra olika divisioner. Utöver det finns det många specialister, främst inom compliance, som har en relevant utbildning inom juridik och ekonomi.  Behovet av kvalificerade finansjurister har ökat varför det ständigt sker rekryteringar. Såväl erfarna jurister som nyutexaminerade rekryteras och åldersfördelningen är jämn, även fördelningen mellan män och kvinnor.

Vilka kvalifikationer är meriterande när ni anställer jurister?

– Grundkravet är en juristexamen från universitet, gärna med tingsmeritering och goda betyg, men det finns andra kvalifikationer vi värdesätter såsom studier i ekonomi och extraarbete inom bank- och finans för att förstå bankverksamheten.  Erfarenhet från större bolag med komplexa strukturer, såsom PwC, Ernst & Young , Deloitte och KPMG, skatteverket samt advokatbyråer är meriterande. Social kompetens, beslutsförmåga och en lust och nyfikenhet att lära nytt är viktiga egenskaper. Sist men inte minst är utlandsstudier, volontärarbete, samhällsengagemang och ledarskapserfarenhet från idrotten meriterande då det säger mycket om en persons ambitioner, värderingar och drivkraft.  Vi tittar på allt i en sökandes CV men ser också på vad vi tror att individen kan åstadkomma framöver hos oss. Det finns en kraft och dynamik i samarbetet mellan juniora jurister som kommer direkt eller indirekt från universitetet och seniora erfarna och kunskapstunga jurister.

Upplever ni att det är lätt att hitta rätt kompetens?

– Gällande yngre jurister räcker det att intresset och inriktningen finns hos en sökande eftersom det erbjuds stora möjligheter att snabbt skaffa kompetensen inom SEB.  För vissa specialområden inom bank som advokatbyråer sällan arbetar med, t ex specifika betalprodukter och liknande, finns kompetensen nästan enbart att hitta hos andra banker.  

Hur många jurister anställer ni varje år?

– Vi rekryterar cirka 3 nyexaminerade jurister per år för att fylla på löpande underifrån som ett led i vår successionsplanering. Bland erfarna jurister med specialistkompetens rekryterar cirka  3-5 jurister per år. Vi rekryterar via annons, kontakter och search.

Vilken typ av juridik arbetar ni med på SEB?

– Rådgivning, tolkning och upprättande av avtal för samtliga produkter och tjänster som SEB, som en stor affärsbank, erbjuder.  Arbetsuppgifterna varierar mycket beroende på var i organisationen man arbetar. I huvudsak är det produkter och tjänster för privatpersoner samt små och medelstora företag inom en division, olika livförsäkringsprodukter inom en annan division samt produkter och tjänster för stora företag och institutioner. Vi arbetar med allt från affärsjuridik, privaträtt, familjerätt, bolagsrätt och skatterätt till arbetsrätt, regelverkstolkning och implementering av nya riskdirektiv. Det juridiska arbetet kan bestå av förhandlingar och processer. Vi har knutit jurister till alla våra affärsområden för att säkra upp first line of defense. Samtliga jurister har ett utbildnings- och informationsansvar.

Vad innebär det juridiska arbetet inom compliance och förebyggande av penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet konkret?

– Compliancefunktionen inom SEB är en så kallad kontrollfunktion vilket innebär att den har ett uppdrag att kontrollera att SEB:s affärssida följer de näringsrättsliga regler som styr bankens licenspliktiga verksamhet. Compliancefunktionen arbetar med rådgivning i Compliancefrågor, i vilka penningtvättsfrågor är en viktig del, men definitivt inte den enda. Dessutom utför Compliancefunktionen en hel del monitorering som syftar till att upptäcka brister i verksamheten. Monitoreringen kan exempelvis bestå av transaktionsgranskning för att upptäcka mönster som tyder på t.ex. penningtvätt eller olika former av marknadsmissbruk, eller stickprovsmonitorering vilken kan syfta till att säkerställa kvaliteten i t.ex. dokumentation. Inom Compliancefunktionen arbetar jurister främst i den rådgivande verksamheten och inom monitoreringsverksamheten har medarbetarna en mer blandad utbildning och arbetslivserfarenhet.

Hur ser utvecklingsmöjligheterna för en junior jurist inom banken ut?

– Mycket goda. Som en ledande aktör och stor juristarbetsgivare i finansbranschen där vi ständigt behöver ligga i framkant på alla områden innebär det ett konstant lärande och kontinuerlig utveckling. På SEB har du möjlighet att arbeta med alla kategorier av kunder och med olika typer av juridik samt även utomlands på SEBs filialer. Lönesättningen är marknadsmässig.

Antalet revisorer har minskat drastiskt, särskilt de senaste fem åren, enligt statistik från Revisorsinspektionen (RI) som Realtid har tagit del av.

1997 var antalet revisorer i Sverige 4.495 stycken. Sedan dess är trenden stadigt nedåtgående med några smärre hack i kurvan. Den senaste siffran, 2017, visar på en minskning med drygt 1.100 revisorer sedan rekordåret. Det innebär att revisorskåren har minskat med nästan en fjärdedel på 20 år och fler än hälften av dem har försvunnit de senaste fem åren.

– Revisorsinspektionens material visar på en minskning från 4.500 till 3.400 revisorer på 20 år och minskningen har tilltagit de senaste åren. Vi ställer oss frågan varför, säger på Daniel Lundin, senior finansinspektör på Finansinspektionen.

Finansinspektionens (FI) oro framkommer i ett remissvar på RI:s promemoria "Den framtida revisionen – Morgondagens kompetenskrav" med förslag till ändringar i förordningen om revisorer. FI tillstyrker RI:s förslag men passar samtidgt på att rikta kritik mot att RI inte gjort en tillräcklig analys av varför revisorsyrket tycks tappa i popularitet.

– Innan man lägger ett förslag är det bra att veta varför. Vi hade gärna sett att Revisorsinspektionen tillsammans med branschen hade gjort en noggrannare analys, säger Daniel Lundin.

Läs även: Unga revisorer hoppar av

RI håller för närvarande på att gå igenom remissvaren och kommer därefter att fatta beslut om hur myndigheten ska gå vidare med frågan. Men man håller med om att situationen är alarmerande. 

David Gripenhjärta arbetar med auktorisationer på Revisorsinspektionen. Han menar att systemet är såbart.

– Min personliga reflektion är att Sverige är ett litet land och vi har inte så många revisorer. Det är ett litet och sårbart system, säger han.

– Om många revisorer försvinner är det inte bara så att man kan trolla fram nya. Det kommer alltid att krävas en lång utbildning för att bli revisor, så i tider då efterfrågan ökar är det tufft att få fram revisorer i den omfattning som behövs, säger David Gripenhjärta.

Revisorsinspektionens statistik sträcker sig tillbaka till 1990, då antalet revisorer i Sverige var 3.637. Därefter stiger antalet snabbt till 4.495 revisorer år 1997. I drygt tio år, till och med 2008, ligger antalet stabilt över 4.000 revisorer, för att sedan från 2012 sjunka kraftigt till nuvarande nivå på 3.391 revisorer.

De fem senaste åren har 1.428 revisorer lämnat yrket och enbart 835 har tillkommit. Det innebär ett nettotapp på 593 revisorer bara de fem senaste åren.

Hon lämnar sin post som VP Financial Planning för Vestas Group där hon även har varit CFO för Vestas Northern Europe.

Malin har sedan 2008 innehaft flera olika befattningar inom Vestas. Malin har även erfarenhet från bl a Astra Zeneca och Svalöf Weibull. Malin kommer axla sin nya roll på Lindab i september i år.

– Vi är väldigt glada att kunna knyta Malin Samuelsson till Lindab. Hon kommer att förstärka Lindabs ledning genom sin mångåriga och omfattande erfarenhet och kompetens och genom sitt stabila ledarskap, säger Lindabs tillträdande koncernchef Ola Ringdahl i ett pressmeddelande.

Viktor Hansson kommer från New Property där han har varit projektledare och partner, han har tidigare erfarenhet från Nordier och NCC. Viktor har en examen från KTH

Pegah Abedini kommer från Nordier där hon har varit projektledare, hon har tidigare erfarenhet från Förvaltaren i Sundbyberg. Pegah har en examen från KTH och blev 2017 av tidningen Fastighetssverige utsedd till Årets Unga Fastighetskvinna.

–Vi växer och befinner oss i en spännande fas som innebär såväl föryngring som ett utökat internationellt samarbete och då passar Pegah och Viktor väldig bra in hos oss på JLL, säger Joacim Sjöberg, chef Capital Markets, i ett meddelande på JLL:s hemsida.

De börjar båda två i augusti 2018.

Aktia Finans vd Christoffer Rosqvist blir Head of Bank Partnerships på Wrapp samt Country Manager i Finland. Även Jonas Strahl, Head of Finans & IT på Aktia Finans, ansluter till Wrapp.

Finska banken och finansbolaget Aktia erbjuder lösningar inom bank, kapitalförvaltning, försäkring och fastighetsförmedling. Bolaget inledde i mars i år ett samarbete med Wrapp och låter kunder koppla kontokort till handelsappen.

– Wrapp har möjlighet att bli Nordens nästa unicorn, med ett nytt synsätt på Performance Based Marketing genom att utnyttja dagens betalningssystem. Vi har tidigare sett det utifrån ett bankperspektiv, nu vill vi vara med och expandera och utveckla nätverket av samarbetspartners. Först i Norden och sen i resten av världen, säger Chistoffer Rosqvist, i en kommentar.

Wrapp är ett svenskt techföretag som erbjuder en belöningsapp som kopplas till betalkortet. Företaget grundades av entreprenörerna Hjalmar Winbladh och Aage Reerslev och det har i dag verksamhet i Sverige och Finland.

– Vi är glada över tillskottet och ser fram emot att Christoffer och Jonas ansluter till Wrapp. De har båda spetskompetens och värdefulla erfarenheter av den nordiska marknaden när det kommer till Mobile Banking och Payment Solutions. Vi vet eftersom vi har arbetat med dem under det senaste året, säger Wrapps vd Aage Reerslev.

Tjänstesektorn står för runt 75 procent av Sveriges BNP. Det visar den Invest Stockholm-sponsrade Swedish Fintech Report 2018 från Handelshögskolan som Realtid.se tidigare uppmärksammat.

"Varje regions prestation kan inte vara bättre än kombinationen av sin nuvarande talangpool och sin förmåga att attrahera nya talanger", skriver rapportens huvudförfattare Michal Gromek.

Fintechbolag måste vara både konkurrenskraftiga och leverera användarvänliga och ständigt förbättrade produkter, enligt rapporten. Här ligger Stockholm i framkant. Staden har även ett stabilt inflöde av talanger från främst Uppsala, USA och Storbritannien – och lyckas i hög grad behålla dem.

– Stockholm är en av de mest teknologiskt innovativa hubbarna i världen, jämförbart med Silicon Valley, säger Julian Mallmann, HR-chef på Berlinbaserade riskkapitalbolaget B10 och som intervjuats till rapporten.

Undersökningen har kartlagt över 3.000 Linkedinprofiler som angett att de jobbar på fintechbolag i Storstockholm – för att bland annat kartlägga deras utbildningsnivå, tidigare arbetsgivare och könsfördelning.

Ett innovationscentrum

Genomgången visar att nästan fyra av tio har affärsexamen och tre av tio teknisk examen. Tre procent har både en affärs- och teknikexamen, medan en av fyra har någon helt annan typ av utbildning.

Sex av tio har pluggat i Stockholmsregionen; mer än en av fem på Stockholms universitet, följt av KTH, Uppsala universitet, Handelshögskolan. Utanför huvudstaden är Lunds universitet vanligast. Mer än hälften har en masterexamen och knappt fyra av tio en bachelor eller filkand. Bara två procent har doktorerat och tre procent har enbart gymnasieexamen.

Stockholmsregionens många universitet stärker branschen, enligt Julian Mallmann på B10 i Berlin. Så även svenskars nyfikenhet på digitalisering och ny teknik. Landets kundorienterade banking-sektor intresserar också utländsk arbetskraft. Det befintliga ekosystemet för finansteknik, välkända fintechbolag och liberal ekonomi lockar också.

– [Fintech-talanger] arbetar hellre i innovationscentrum än i perferin. Handelshögskolan i Stockholm är också en attraktiv plats för rekryterare och många tyska studenter överväger att utbilda sig på svenska universitet, säger han i rapporten.

Han ser dock oroande tendens.

– Det verkar som att många [fintech-entreprenörer] vill skala upp snabbt och sälja fort. Jag saknar ambitionen att bygga något mer hållbart. Det verkar handla om att starta upp snabbt istället för att satsa långsiktigt. Samtidigt har svenskar en unik förmåga med digitalisering och konsument-centrerad innovation, säger Julian Mallmann.

Ojämställd bransch

Det är främst män i åldern 36-40 år som leder fintech-bolag i Stockholmsregionen. Branschen är ojämställd i största allmänhet. Bara 6 procent av fintech-vd:arna är kvinnor.

På mindre fintechbolag utgörs personalstyrkan bara av 32 procent kvinnor. På it- och utvecklingssidan är andelen ännu lägre, 17 procent. Och bara 15 procent av de ledande positionerna innehas av kvinnor. På större fintechbolag är nästan fyra av tio anställda är kvinnor. Men på it- och utvecklingssidan bara fyra av tio. Och en femtedel av de ledande positionerna innehas av kvinnor.

Mer än hälften har en vd eller grundare som är mellan 30-40 år. Genomsnittsåldern ligger på 40.

"Överraskande nog är de inte ledda av unga grundare. Färre än en av tio är yngre än 31 år", enligt rapporten.

Tre av tio har tidigare jobbat med finanstjänster, 14 procent med mjukvara och tolv procent med it-tjänster. Över 30 procent har angett "management" som främsta kompetens. Näst vanligaste är "affärsstrategi" och "projektledning". 

Ericsson vanlig ex-arbetsgivare

Största ex-arbetsgivare är Ericsson, där knappt fyra av tio jobbat. Näst flest, 18 procent, anger Handelsbanken, följt av SEB, Nordea, Swedbank, KTH och Länsförsäkringar. 

Rapporten visar att personalomsättningen på banker är låg. Bara 7,6 procent lämnade sin bankanställning 2015, enligt Nordic Bank Statistics. Totalt bytte 2.242 bankanställda arbetsplats inom ett år. Omkring 20 procent av dem gick till fintechsektorn. 

Närmare åtta av tio har engelska som andraspråk, följt av svenska, tyska, spanska och franska. Mer än en av tio har arbetat i annat EU-land; en av tre i London, följt av Köpenhamn, Oslo och Helsingfors samt Berlin och Lisabon.

6 procent har jobbat utanför EU innan. Flest, 9 procent, i New York, följt av San Fransisco, Los Angeles och Shangha, Damscus och Sao Paulo.

Kristina Myhre, jurist på SEB Private Banking, kommenterar:

Upplever ni att behovet av juridisk rådgivning ökar inom banken?

– Ja, i takt med den starka tillväxten av nya internationella regelverk i bank- och finansbranschen och lagstiftningskrav från bland annat EU så ökar behovet av juridisk kompetens för att kunna tolka, implementera och efterleva de nya regelverken.  Teknikutvecklingen, till exempel cloudlösningar via tredje part, driver även fram nya avtalsformer. Behovet av affärs- och privatjuridisk rådgivning mot kund är konstant efterfrågad.

Hur stor är den juridiska arbetsgruppen inom banken idag?

– Vi är cirka 125 jurister inom koncernen fördelade på våra olika divisioner. Utöver det finns det många specialister, främst inom compliance, som har en relevant utbildning inom juridik och ekonomi.  Behovet av kvalificerade finansjurister har ökat varför det ständigt sker rekryteringar. Såväl erfarna jurister som nyutexaminerade rekryteras och åldersfördelningen är jämn, även fördelningen mellan män och kvinnor.

Vilka kvalifikationer är meriterande när ni anställer jurister?

– Grundkravet är en juristexamen från universitet, gärna med tingsmeritering och goda betyg, men det finns andra kvalifikationer vi värdesätter såsom studier i ekonomi och extraarbete inom bank- och finans för att förstå bankverksamheten.  Erfarenhet från större bolag med komplexa strukturer, såsom PwC, Ernst & Young , Deloitte och KPMG, skatteverket samt advokatbyråer är meriterande. Social kompetens, beslutsförmåga och en lust och nyfikenhet att lära nytt är viktiga egenskaper. Sist men inte minst är utlandsstudier, volontärarbete, samhällsengagemang och ledarskapserfarenhet från idrotten meriterande då det säger mycket om en persons ambitioner, värderingar och drivkraft.  Vi tittar på allt i en sökandes CV men ser också på vad vi tror att individen kan åstadkomma framöver hos oss. Det finns en kraft och dynamik i samarbetet mellan juniora jurister som kommer direkt eller indirekt från universitetet och seniora erfarna och kunskapstunga jurister.

Upplever ni att det är lätt att hitta rätt kompetens?

– Gällande yngre jurister räcker det att intresset och inriktningen finns hos en sökande eftersom det erbjuds stora möjligheter att snabbt skaffa kompetensen inom SEB.  För vissa specialområden inom bank som advokatbyråer sällan arbetar med, t ex specifika betalprodukter och liknande, finns kompetensen nästan enbart att hitta hos andra banker.  

Hur många jurister anställer ni varje år?

– Vi rekryterar cirka 3 nyexaminerade jurister per år för att fylla på löpande underifrån som ett led i vår successionsplanering. Bland erfarna jurister med specialistkompetens rekryterar cirka  3-5 jurister per år. Vi rekryterar via annons, kontakter och search.

Vilken typ av juridik arbetar ni med på SEB?

– Rådgivning, tolkning och upprättande av avtal för samtliga produkter och tjänster som SEB, som en stor affärsbank, erbjuder.  Arbetsuppgifterna varierar mycket beroende på var i organisationen man arbetar. I huvudsak är det produkter och tjänster för privatpersoner samt små och medelstora företag inom en division, olika livförsäkringsprodukter inom en annan division samt produkter och tjänster för stora företag och institutioner. Vi arbetar med allt från affärsjuridik, privaträtt, familjerätt, bolagsrätt och skatterätt till arbetsrätt, regelverkstolkning och implementering av nya riskdirektiv. Det juridiska arbetet kan bestå av förhandlingar och processer. Vi har knutit jurister till alla våra affärsområden för att säkra upp first line of defense. Samtliga jurister har ett utbildnings- och informationsansvar.

Vad innebär det juridiska arbetet inom compliance och förebyggande av penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet konkret?

– Compliancefunktionen inom SEB är en så kallad kontrollfunktion vilket innebär att den har ett uppdrag att kontrollera att SEB:s affärssida följer de näringsrättsliga regler som styr bankens licenspliktiga verksamhet. Compliancefunktionen arbetar med rådgivning i Compliancefrågor, i vilka penningtvättsfrågor är en viktig del, men definitivt inte den enda. Dessutom utför Compliancefunktionen en hel del monitorering som syftar till att upptäcka brister i verksamheten. Monitoreringen kan exempelvis bestå av transaktionsgranskning för att upptäcka mönster som tyder på t.ex. penningtvätt eller olika former av marknadsmissbruk, eller stickprovsmonitorering vilken kan syfta till att säkerställa kvaliteten i t.ex. dokumentation. Inom Compliancefunktionen arbetar jurister främst i den rådgivande verksamheten och inom monitoreringsverksamheten har medarbetarna en mer blandad utbildning och arbetslivserfarenhet.

Hur ser utvecklingsmöjligheterna för en junior jurist inom banken ut?

– Mycket goda. Som en ledande aktör och stor juristarbetsgivare i finansbranschen där vi ständigt behöver ligga i framkant på alla områden innebär det ett konstant lärande och kontinuerlig utveckling. På SEB har du möjlighet att arbeta med alla kategorier av kunder och med olika typer av juridik samt även utomlands på SEBs filialer. Lönesättningen är marknadsmässig.

Antalet revisorer har minskat drastiskt, särskilt de senaste fem åren, enligt statistik från Revisorsinspektionen (RI) som Realtid har tagit del av.

1997 var antalet revisorer i Sverige 4.495 stycken. Sedan dess är trenden stadigt nedåtgående med några smärre hack i kurvan. Den senaste siffran, 2017, visar på en minskning med drygt 1.100 revisorer sedan rekordåret. Det innebär att revisorskåren har minskat med nästan en fjärdedel på 20 år och fler än hälften av dem har försvunnit de senaste fem åren.

– Revisorsinspektionens material visar på en minskning från 4.500 till 3.400 revisorer på 20 år och minskningen har tilltagit de senaste åren. Vi ställer oss frågan varför, säger på Daniel Lundin, senior finansinspektör på Finansinspektionen.

Finansinspektionens (FI) oro framkommer i ett remissvar på RI:s promemoria "Den framtida revisionen – Morgondagens kompetenskrav" med förslag till ändringar i förordningen om revisorer. FI tillstyrker RI:s förslag men passar samtidgt på att rikta kritik mot att RI inte gjort en tillräcklig analys av varför revisorsyrket tycks tappa i popularitet.

– Innan man lägger ett förslag är det bra att veta varför. Vi hade gärna sett att Revisorsinspektionen tillsammans med branschen hade gjort en noggrannare analys, säger Daniel Lundin.

Läs även: Unga revisorer hoppar av

RI håller för närvarande på att gå igenom remissvaren och kommer därefter att fatta beslut om hur myndigheten ska gå vidare med frågan. Men man håller med om att situationen är alarmerande. 

David Gripenhjärta arbetar med auktorisationer på Revisorsinspektionen. Han menar att systemet är såbart.

– Min personliga reflektion är att Sverige är ett litet land och vi har inte så många revisorer. Det är ett litet och sårbart system, säger han.

– Om många revisorer försvinner är det inte bara så att man kan trolla fram nya. Det kommer alltid att krävas en lång utbildning för att bli revisor, så i tider då efterfrågan ökar är det tufft att få fram revisorer i den omfattning som behövs, säger David Gripenhjärta.

Revisorsinspektionens statistik sträcker sig tillbaka till 1990, då antalet revisorer i Sverige var 3.637. Därefter stiger antalet snabbt till 4.495 revisorer år 1997. I drygt tio år, till och med 2008, ligger antalet stabilt över 4.000 revisorer, för att sedan från 2012 sjunka kraftigt till nuvarande nivå på 3.391 revisorer.

De fem senaste åren har 1.428 revisorer lämnat yrket och enbart 835 har tillkommit. Det innebär ett nettotapp på 593 revisorer bara de fem senaste åren.